Nu flyttar vi tillbaka till Östermalm till en fin lokal på Grev Turegatan 21.
Välkomna på en fika vid tillfälle alla gamla och nya klienter!
Vi sitter på andra våningen mot gatan i denna trevliga och centrala lokal.
Vi söker en Juristpraktikant
Vi söker en student som går på 7.e eller 8.e terminen på juristprogrammet och som är intresserad av våra expertisområden.
Vi erbjuder nu en unik möjlighet för en ambitiös juridikstudent att få praktisk erfarenhet genom en praktikplats på vår byrå.
Under denna period kommer du att spela en viktig roll i att bistå med rättsutredningar och att utforma första utkast till juridiska handlingar i våra pågående ärenden.
Studier och praktik i fin harmoni->
Som praktikant hos oss kommer du att:
· assistera i att genomföra detaljerade rättsutredningar, samla in data och dokument som är avgörande för våra fall,
· få praktisk erfarenhet i att skriva juridiska dokument under handledning av erfarna jurister, en färdighet som är värdefull för din framtida karriär,
· delta i möten och samarbeta nära med vårt team för att lära dig processerna för hur man hanterar klientärenden effektivt och
· få en djupare inblick i den dagliga driften av en serviceinriktad juridisk verksamhet och bidra till att upprätthålla en hög servicenivå för våra klienter.
Vi tror att denna position är idealisk för en student som:
· går termin 7 eller 8 på juristprogrammet och söker erfarenhet som kompletterar den akademiska utbildningen,
· har en utmärkt förmåga att kommunicera i skrift, med ett öga för detaljer och en stark önskan att lära sig mer om juridiskt arbete,
· har ett starkt intresse för att ge förstklassig service och som har samlat på sig erfarenhet från serviceyrken, vilket är meriterande och
· är organiserad och kan hantera flera uppgifter samtidigt.
Din praktikperiod hos oss kommer att ge dig värdefulla insikter i juridikens värld och ger dig möjligheten att tillämpa och utveckla dina färdigheter i en verklig arbetsmiljö. Om du är redo att ta ett spännande steg i din juridiska karriär och vill arbeta i en miljö som värderar kunskap, service och personlig utveckling, ser vi fram emot din ansökan för denna praktikplats.
Välkommen att skicka din ansökan, tillsammans med betygshandlingar (både gymnasiebetyg och betyg från juristlinjen), senast den 30 april 2024. Urval och intervjuer kommer att göras efter den 30e april. Ansökan mejlas till: dag@wetterberg-advokat.se
Europaparlamentet och Europeiska rådet har kommit överens om Europas nya AI-lag
Ursula von Leyden uttalar sig enligt följande:
EU:s AI-lag utgör det första heltäckande rättsliga ramverket för artificiell intelligens globalt sett. Så, detta är en historisk stund. AI-lagen överför europeiska värderingar till en ny era. Ett åtagande vi gjorde i våra politiska riktlinjer för denna kommissionsperiod – och vi har infriat det.
Vad innebär då detta för EU och Sverige?
Här är några höjdpunkter från trilogin:
Stora AI-modeller (t.ex. GPT-4)
Med dagens överenskommelse har den första bindande men balanserade ramen för stora AI-modeller ("allmänna AI-modeller") etablerats, vilket främjar innovation längs AI-värdekedjan. En tvåstegsapproach har antagits med transparenskrav för alla allmänna AI-modeller och krav för kraftfulla modeller med negativ påverkan på EU:s inre marknad. För dessa modeller har ett effektivt system utvecklats för att kunna bedöma och hantera sådana negativa risker.
Under trilogin har denna strategi noggrant kalibrerats för att undvika överdriven börda, samtidigt som säkerställandet att utvecklare delar viktig information med AI-leverantörer (inklusive många små och medelstora företag) varit centralt. Man har även enats om tydliga definitioner för att ge rättslig säkerhet för de som utvecklar AI-system.
Skydd av grundläggande rättigheter
När det gäller skyddet av grundläggande rättigheter har betydande tid ägnats åt att finna rätt balans mellan att utnyttja AI:s potential för att stödja rättsväsendet och samtidigt skydda medborgarnas grundläggande rättigheter. Målet är att undvika massövervakning i Europa. En proportionell riskbaserad metod har främjats, vilket gör EU:s AI-lag unik genom att möjliggöra förbud mot AI-användningar som bryter mot grundläggande rättigheter och EU-värderingar, fastställa klara regler för högrisk-AI och främja innovation utan hinder för Ai med låg risk. Under trilogin har detaljerna i denna riskbaserade metod definierats, inklusive välbalanserade förbud såsom ansiktsigenkänning i realtid, med ett begränsat antal väldefinierade undantag och skyddsåtgärder.
Innovation
Inom innovationsområdet har verktyg utvecklats för att främja innovation. Utöver tidigare överenskomna reglerande sandlådor har enighet nåtts om möjligheten att testa högrisk-AI-system under verkliga förhållanden, utanför laboratoriet och med nödvändiga skyddsåtgärder. Man har även enats om att framtidssäkrade tekniska standarder är centrala för regleringen, inklusive vissa miljöstandarder.
Tillämpning
När det gäller tillämpningen har man enats om en robust tillämpningsram vilken skiljer den från många frivilliga ramverk som finns runt om i världen. Det inkluderar marknadsövervakning på nationell nivå och inrättandet av ett nytt AI-kontor inom Europeiska kommissionen. Dessutom innefattar det stränga påföljder för företag som inte följer de nya reglerna.
Sanktionsavgifterna som relaterar till övertramp av förordningen kommer att vara ända upp till 30 miljoner Euro eller 7 % av ett företags omsättning vilket alltså är högre än vid brott mot GDPR.
En ny era för Europa
Europa har positionerat sig som en pionjär och förstått vikten av sin roll som global standardbildare. Nu inleds en ny resa. Därför benämns AI-lagen som en "uppskjutningsramp", vilken ger startups och forskare möjligheten att blomstra genom att säkerställa rättslig säkerhet för deras innovationer. Denna lag markerar inte slutet utan början på en ny era av ansvarsfull och innovativ AI-utveckling som kommer att stimulera tillväxt och innovation för Europa.
Det kan vara värt att påpeka att detta kommer att bli lag inom EU tidigast 2026 eller 2027. Trots detta kan det vara bra att ha kunskap om den kommande förordningen så att man inte bygger in sig i system som senare visar sig vara förbjudna eller kan orsaka problem på andra sätt.
____
WETTERBERG kan hjälpa till med frågor relaterade till AI juridik som utformande av policies för hantering av AI inom organisationer. Vi kan även hålla utbildningar rörande AI och EU:s kommande regelverk samt vad man som organisation bör tänka på vid användning och utveckling av AI-system.
[Texten kan komma att uppdateras med dokument m.m.]
WETTERBERG deltog i Swedish media policy program
Tillsammans med Anette Novak höll Dag Wetterberg ett seminarium rörande: Swedish media policy med speciell fördjupning i Freedom of speech vs. privacy in Sweden.
Anette Novak & Dag Wetterberg
Utbildningen, där NIRAS är huvudman, innebär att 20 st. georgiska journalister, jurister och myndighetspersoner på uppdrag av svenska ambassaden i Georgien och finansiering av SIDA går ett mediaprogram som pågår ett år. I denna del av programmet gör gruppen även besök hos Konstitutionsutskottet på Riksdagen (KU), Myndigheten för Press, Radio och TV (MPRT), Tidningsutgivarna (TU) och SR.
Under seminariet diskuterades den svenska yttrandefriheten som kännetecknas av att våra yttranden skyddas i Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Under seminariet väcktes många tankar och stor nyfikenhet bland de Georgiska deltagarna. Det var en stund av intressant utbyte av tankar samt tid för reflektion.
Stora förändringar på medierättens område
I det senaste numret av tidskriften Advokaten intervjuas Dag Wetterberg om hans nyligen uppdaterade bok, Medierätt- utgiven på Norstedts juridik.
Advokaten 2023 nr 7
Copyright credit: Unsplash
Äntligen (!) - EU-U.S. Data Privacy Framework på plats->
EU godkänner dataöverföring av personuppgifter till USA
EU-kommissionen har den 10 jul antagit ett beslut om adekvat skydd av personuppgifter enligt ramen för dataskydd mellan EU och USA. Enligt beslutet säkerställer USA en adekvat skyddsnivå som är jämförbar med EU:s för personuppgifter som överförs från EU till amerikanska företag enligt den nya ramen. På basis av det nya beslutet kan personuppgifter skickas från EU till de amerikanska företag som deltar i ramen utan att de behöver införa ytterligare dataskyddsåtgärder.
Genom ramen för dataskydd mellan EU och USA införs nya bindande säkerhetsåtgärder för att åtgärda alla de problem som EU-domstolen har tagit upp, bland annat genom att de amerikanska underrättelsemyndigheternas tillgång till uppgifter från EU begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt och genom att en dataskyddsdomstol inrättas som EU-medborgare kan vända sig till. Den nya ramen innebär stora förbättringar jämfört med mekanismen enligt skölden för skydd av privatlivet. Om dataskyddsdomstolen till exempel anser att uppgifter har samlats in i strid med de nya skyddsåtgärderna kan den besluta att uppgifterna ska raderas. De nya säkerhetsåtgärderna när det gäller myndigheternas tillgång till personuppgifter ska komplettera de skyldigheter som amerikanska företag som importerar uppgifter måste uppfylla.
Advokat Dag Wetterberg välkomnar det nya beslutet: ”Det här var ett efterlängtat beslut och något som många av mina klienter efterfrågat. Nu bör många frågetecken skingras och det blir enklare att använda de lösningar som många organisationer efterfrågar”.
Amerikanska företag kommer att kunna ansluta sig till dataskyddsramen genom att åta sig att följa en detaljerad uppsättning integritetsskyldigheter, till exempel kravet på att radera personuppgifter som inte längre behövs för det ändamål de samlades in för och kravet på att se till att skyddet av personuppgifterna kvarstår om uppgifterna delas med en tredje part.
Bättre villkor för författare och litterära upphovsmän
Regeringen höjer biblioteksersättningen och möjliggör fler stipendier till litterära upphovspersoner för att stärka författares och litterära upphovsmäns ekonomiska villkor och för att skapa möjligheter för konstnärlig utveckling.
Regeringen och företrädare för de litterära upphovsmännens organisationer har kommit överens om ett nytt avtal om biblioteksersättningen. Avtalet innebär en höjning av grundbeloppet med 8 öre för 2024 och ytterligare 8 öre 2025, vilket ger ett totalt grundbelopp på 2 kronor och 20 öre per utlån. Regeringen avsätter även 8,75 miljoner kronor 2024 och 2 miljoner kronor 2025 för att möjliggöra fler stipendier till författare, översättare och andra litterära upphovsmän.
Bakgrund
Biblioteksersättningen betalas årligen ut av staten till Sveriges författarfond för att författares, översättare, illustratörers och fotografers verk får lånas ut gratis på bibliotek. Regeringen har en överenskommelse med Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund om att man ska förhandla om biblioteksersättningens grundbelopp. Från och med år 2015 avser förhandlingarna biblioteksersättningen för två år i taget.
EUs förordning gällande reglering av AI är på gång
Onsdagen den 14 juni godkände Europaparlamentet det förslag till AI-förordning som EU-kommissionen tagit fram. Förslaget utgör i sin helhet en reglering av under vilka förhållanden olika AI-system får användas, där bland annat system som ChatGPT omfattas. Målet med AI-förordningen är att, med hjälp av förordningens riskförebyggande karaktär, öka allmänhetens förtroende för användning av AI, vilket i sin tur ska underlätta investeringar och innovation för AI. Genom att uppfylla målen kan vidare det övergripande syftet att etablera EU som världsledande inom utvecklingen av säker, tillförlitlig och etisk AI uppfyllas.
Europaparlamentets godkännande innebär att AI-förordningen är ett steg närmare att bli en verklighet, varför det är viktigt för styrelser och affärsledningar samt tillhandahållare av AI-system att redan nu förbereda sig inför de utmaningar förordningen kan komma att medföra. I sammanhanget kan särskilt nämnas den riskbaserade modell som förordningen utgår från, vilken måste förstås för att kunna säkerställa efterlevnad. Modellen innebär att AI-system delas in i kategorier: förbjudna system, högrisksystem, system med begränsad risk samt system med minimal risk. De två sistnämnda kategorierna avser system som inte anses medföra betydande risker för människors hälsa och säkerhet eller grundläggande rättigheter. Vidare är de inte förenade med några särskilt betungande krav, annat än att användning av system med begränsad risk förutsätter en transparens avseende omständigheten att det innehåll användare interagerar med inte genererats av en människa.
När det gäller högrisksystem måste dessa uppfylla en rad krav på tillförlitlig AI samt genomgå förfaranden för bedömning av överensstämmelse med förordningen innan de kan släppas ut på marknaden. Vidare följer ett slags övervakningskrav av regleringen av högrisksystem, vilket ålägger leverantörer och användare av dessa att säkerställa säkerhet som skyddar grundläggande rättigheter under hela AI-systemets livscykel.
De AI-system som slutligen omfattas av den högsta riskkategorin föreslås att vara totalförbjudna. Innan Europaparlamentets godkännande innehöll förslaget ett undantag avseende biometrisk identifiering av individer för brottsbekämpande ändamål, men förslaget har sedan godkännandet tagits bort. Det nämnda utgör en av de största förändringarna som den föreslagna förordningen genomgått på grund av samtalen i Europaparlamentet.
AI-förordningen kan inte bli antagen i sin helhet förrän EU-kommissionen, Europaparlamentet samt Europeiska unionens råd enats i det så kallade trilogmötet, där de tre organen förhandlar fram förslagets slutgiltiga utformning. Frågan om AI är visserligen brådskande, men en slutligt antagen förordning kan inte väntas förrän tidigast vid årsskiftet 2023/2024. När förordningen väl antagits inleds vidare en implementeringsperiod som väntas löpa över två till tre års tid. Förordningen kommer följaktligen förmodligen inte att börja gälla för allmänheten förrän år 2026 eller 2027.
Läs kommissionens förslag till förordning här
Läs Europaparlamentets ändringar här
Photo credit: Unsplash
Sanktionsavgift på 58 miljoner kronor mot Spotify för bristande efterlevnad av informationsskyldigheten enligt GDPR
Sanktionsavgift på 58 miljoner kronor mot Spotify för överträdelser av GDPR
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) meddelar att den granskning som genomförts mot Spotify avseende hur bolaget hanterar kunders rätt att få tillgång till sina personuppgifter utmynnat i att bolaget brister i fråga om denna rättighet. Beslutet är av betydelse för framtida informationshantering då det härmed blivit tydligare vad IMY samt övriga dataskyddsmyndigheter inom EU förväntar sig i nämnt hänseende.
Granskningen har föranletts av enskilda klagomål som lämnats in från registrerade i olika medlemsstater om att Spotify inte uppfyller den informationsskyldighet bolaget måste efterfölja enligt art. 12-15 GDPR. I korthet anger nämnda bestämmelser de förutsättningar som måste gälla för att syftet med informationsskyldigheten ska uppfyllas, nämligen att den vars personuppgifter registrerats ska kunna bedöma huruvida behandlingen av dessa är laglig. IMY förklarar i beslutet att Spotifys rutiner för att säkerställa det angivna syftet varit bristfälliga, i huvudsak eftersom dessa i flera hänseenden varit för generella i fall där enskilda begärt ut information om behandlingen av deras personuppgifter.
Beslutet kan sägas innebära ett förtydligande om vad företag bör ha i åtanke vid omfattande personuppgiftsbehandling samt vikten av att inte underskatta informationsskyldigheten. Särskilt bör personuppgiftsansvariga göra sitt yttersta för att se till att den egna informationen är tillräcklig för att enskilda ska förstå huruvida behandlingen är laglig. I anslutning härtill är det av vikt att beakta intresset av:
ett lätt tillgängligt språk, vilket även innebär att informationen kan behöva anpassas för respektive registrerad person som begär ut information,
en pedagogisk kategorisering av vilka personuppgifter som behandlas i vilket syfte,
vikten av att skilja på generell information som alla kan ta del av om personuppgifter och sådan precis information som behövs i fall där enskilda begär information om behandlingen av deras personuppgifter samt
att underlätta för den enskilde att kunna få information om behandlingen av dennes personuppgifter, exempelvis genom att göra det möjligt för denne att endast behöva höra av sig till den personuppgiftsansvarige vid ett enskilt tillfälle för att kunna tillhandahållas önskad information.
Spotify kommer att överklaga beslutet.
Publicerad i Dagens Juridik den 23 maj 2023
Om förtal – och hur samma yttrande bedöms olika
JK har under de senaste 35 åren endast väckt tre åtal rörande förtal varav två av dessa mål rör tidningen Expressen. Det tredje målet rör det mycket uppmärksammade målet där Cissi Wallin stämdes för utpekande en individ som våldtäktsman och därmed brottslig.
Målet med läggmatcherna
År 1991 väckte dåvarande JK Hans Stark åtal för grovt förtal mot Expressen och dess ansvarige utgivare Bo Strömstedt. Åtalet ansågs vara påkallat ur allmän synpunkt då artiklarna var mycket negativa för idrottsrörelsen. JK förlorade och Expressen gick ut med en rubrik samma dag som löd: ”176-0 till tryckfriheten”. Rubriken anspelade på att åklagaren inte haft mindre än 176 åtalspunkter och han vann inte en enda av dessa. Målet har även televiserats i ”Spelskandalen” 2022.
Målet handlar om ett avslöjande av Expressen och journalisten Thomas Malmquist som fattade misstankar om att det pågick något underligt i sportvärlden när topplaget Boltic förlorade mot Kungälv med 8-0. Genom ett researcharbete avslöjandes att en spelmaffia låg bakom flera kupper mot Svenska spel (tidigare Tipstjänst). Spelare skulle ha gått med på s.k. läggmatcher i utbyte mot pengar. Eftersom det både fanns ett allmänintresse rörande artiklarna och en sanningsgrund utgjorde inte publiceringarna förtal i juridisk mening. Något Expressen lyckades att bevisa.
Expressen och Persbrandt
Femton år senare, 2006, väckte JK Göran Lambertz åtal mot Expressen för den felaktiga rapporteringen kring skådespelaren Mikael Persbrandt. Han polisanmälde tidningen Expressen för förtal till Justitiekanslern rörande en artikel där det påstods att Persbrandt vårdades för akut alkoholförgiftning samt att han tagits in på en klinik för akut avgiftning och för vård för sitt alkoholmissbruk. I artikeln presenterades kliniken som ”Persbrandts nya hem”. Omständigheter i målet visade att Persbrandt inte varit på det aktuella hemmet och att de inte erbjöd sådan vård som det påstods att Persbrandt mottagit.
Precis som i tidigare mål av liknande art görs bedömningen om en uppgift i det enskilda fallet är ägnad att utsätta någon för annans missaktning med utgångspunkt från den utpekades situation. Normalt sett är en uppgift om att någon är alkoholist nedsättande för dennes anseende. Dessutom var uppgiften allvarlig i detta fall eftersom man fick uppfattningen att Persbrandt var så långt ner i sitt missbruk att han tappat kontrollen över sitt liv. Eftersom uppgifterna dessutom helt rörde Mikael Persbrandts privata förhållanden fick de anses ha ett litet allmänintresse. Tidningens chefredaktör, Otto Sjöberg, dömdes att betala 80 dagsböter á 1 000 kronor och dömdes för tryckfrihetsbrottet förtal.
Cissi Wallin (I) tryckfrihetsmål med jury rörande det litterära verket ”Allt som var mitt”1
Ytterligare sjutton år senare, 2022, väckte nuvarande JK Marie Heidenborg talan mot Cissi Wallin för tryck och yttrandefrihetsbrotten grovt förtal för utpekande av käranden som våldtäktsman och därmed som brottslig, ett mål JK förlorade. I målet, vilket handlades som ett tryckfrihetsmål under medverkan av jury, yrkade JK att Cecilia Wallin Blomberg (Cissi Wallin) skulle dömas för tryck- och yttrandefrihetsbrotten grovt förtal för att ha utpekat käranden som våldtäktsman och därmed som brottslig. JK yrkade även att tingsrätten skulle förklara Cissi Wallins bok ”Allt som var mitt – Historien som inte får berättas” konfiskerad, vilket den inte blev givet utgången i målet.
Efter att rätten ställt sina frågor till juryn, vilka samtliga besvarats med nej – innebärande att den inte ansåg att Cissi Wallin begått grovt förtal eller förtal – lämnades åtalet utan bifall. Med hänsyn till utgången i skuldfrågan avslogs kärandens skadeståndstalan och Justitiekanslerns yrkande
om konfiskering. Eftersom Cecilia Wallin Blomberg frikändes från åtalet stod staten för kostnaderna för försvaret och målsägandebiträdet. Det innebär även att domstolen i domskälen inte redogjorde för prövningen av målet.
Cissi Wallin (II) sedvanligt brottmål, publicering på Facebook och Instagram2
Anledningen till att detta mål prövades i sedvanlig rättegång med allmän åklagare är att yttranden på Facebook och Instagram inte skyddas av YGL. Vare sig Facebook eller Instagram har ett utgivningsbevis, varför talan väcks av allmän åklagare och saken prövas i allmän domstol utan en jury vilken instrueras att hellre fria än fälla skribenten.
Trots att samma sak prövades i detta mål, med skillnaden att käranden i detta mål nämns med namn i sociala medier, fälldes Cissi Wallin för grovt förtal. Hovrätten skriver i sina domskäl att det inte kan ha rått något tvivel om vem Cissi Wallin avsett, även i de inlägg där kärandens namn inte angetts, att hon genom att peka ut käranden som våldtäktsman har utmålat honom som brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt samt att uppgiften får anses ha varit ägnad att utsätta honom för andras missaktning. Hovrätten fann därför att Cissi Wallin i samtliga inlägg uppsåtligen lämnade förtalsgrundandeuppgifter om käranden. Det var inte försvarligt att lämna uppgifterna eftersom det inträffade legat så långt bak i tiden samt att käranden inte anses ha en sådan ställning i offentligheten att han ska behöva tåla uppgifterna. Hovrätten ansåg även att Cissi Wallin inte varit skylig att uttala sig i saken.
Anledningen att det är fråga om grovt förtal är den stora spridningen av uppgifterna. Skadeståndet om 110 000 kr är högre än tidigare skadestånd vilket beror på en lagändring. Att Cissi Wallins dagsböter sattes ned berodde bl.a. på den långa tidsutdräkten mellan tingsrättens dom och hovrättens dom vilken var nästan tre år. Intressant att notera är att när hovrätten prövade detta mål [Mål II] och hade kännedom om att Cissi Wallin friats i tryckfrihetsrättegången tog den inte hänsyn till utgången i denna. Hovrätten skriver:
”Cecilia Wallin Blomberg har pekat på att hon i ett mål gällande åtal för tryckfrihetsbrott innefattande förtal av (käranden) har frikänts och har, som hon får förstås, menat att denna frikännande dom ska ha en prejudicerande verkan i detta mål. Liksom i mål om tryckfrihetsbrott ska i nu aktuellt mål göras en avvägning mellan skyddet mot kränkande uttalanden och kravet på yttrandefrihet, som är grundlagsskyddat. Det är emellertid fråga om två olika mål och hovrätten ska i detta mål göra en självständig bedömning av omständigheterna med tillämpning av gällande rättsregler.”
Slutsatser och tankar rörande yttrandefrihetsrättsliga mål
Något som är mycket intressant, rent rättsligt, är det faktum att Sveriges reglering, vilken i och för sig stipulerar en teknikbunden yttrandefrihet, i praktiken kan innebära att två likadana yttranden i det ena fallet inte bedöms som förtal och i det andra att yttrandet utgör förtal. Det är högst troligt att för det fall Cissi Wallin endast publicerat sina yttranden i ett litterärt [tryckt] verk inte blivit fälld för grovt förtal. Genom att hon även yttrade samma sak i sociala medier, vilka alltså inte är skyddade av våra yttrandefrihetsgrundlagar, blev hon fälld för dessa yttranden.
Det får anses självklart att Cissi Wallin och hennes advokat hänvisade till sin friande domen i mål I i pläderingen i mål II. Det kan enligt min mening inte ses som irrelevant att göra en sådan hänvisning utifrån logik och sunt förnuft. Men nu är inte alltid juridik ettor och nollor eller för den delen sunt förnuft utan många gånger handlar det om bedömningar som rör sig i gränslandet däremellan. Enligt min mening ska grundlagsfästa yttranden ha ett starkt skydd men det förefaller underligt att samma yttrande i icke grundlagsskyddad media kan utgöra förtal.
Artikeln baseras på ett utdrag i boken Medierätt- en handbok av Dag Wetterberg
Tryckfrihetsförordningen blir ett världsminne- uppmärksammat av Unesco
Ett glädjande besked för Sverige och det unika med att vi troligtvis har den första nedtecknade yttrandefrihetslagstiftningen i världen. Unesco har uppmärksammat detta genom att utse TF till världsminne.
Copyright: Unsplash
Ett världsarv på Unescos lista, akvedukten på väg mot S:t Moritz->
Men vad är det då som är så speciellt med vår tryckfrihetsförordning från 1766?
Svenska tänkare-en historisk tillbakablick
Yttrandefriheten är en grundläggande del av vår demokrati och en rättighet som vi i dag ofta tar för given i Sverige. Före 1766 – innan världens första grundlagsfästa tryckfrihet infördes i Sverige – såg det lite annorlunda ut.
Boktrycket initierades i Sverige 1483 och med denna inleddes tryckfrihetens historia. Vid denna tid kontrollerade kungen och kyrkan det tryckta ordet. Kungen avgjorde vilka tryckerier som fick startas och vem som skulle driva dem. Denna kontroll levde kvar länge och först 1941 blev det tillåtet att utan kungens godkännande etablera och driva ett tryckeri – och då endast i landsorten. 1941 fanns dock kravet på att registrera tryckeriet till länsstyrelsen kvar.
Den första gången kungen förmodas ha nyttjat sin rätt var 1526 när Gustav Vasa beordrade att biskop Brasks pressar i Söderköping skulle stängas ned. År 1539 utfärdades ett påbud att allt som var tänkt att erbjudas allmänheten först skulle godkännas av kungen. Censor librorum inrättades – ett institut som innebar att endast skrifter med censorns stämpel fick ges ut. Censorn hade dessutom till uppgift att bevaka bokhandeln och bokimporten för att se till att inget olämpligt hamnade i handeln.
Någon rättslig prövning fanns inte att tillgå utan verksamheten sköttes på administrativ väg. Den som bröt mot censors förbud riskerade livet. Bland de personer som i Sverige betytt mest för införandet av den yttrandefrihet vi har i Sverige i dag ska nämnas Anders Nordencrantz, Anders Chydenius och Peter Forsskål.
Anders Nordencrantz 1697–1772
Anders Nordencrantz ger sin syn på tryckfriheten i skriften Vördsam föreställning till Riksens ständer (1759) där han beskriver censuren som ett förmynderskap för samhällets förnuft eftersom det hämmat samhällets behov av en utveckling inom de olika vetenskaperna samt hållit de styrande okunniga om tillståndet i riket.
Som exempel på det löjeväckande med censur uppger han det faktum att en svensk amiral fått tag på mer detaljerade sjökort från en utländsk makt än han kunnat tillgå i Sverige. En annan viktig hörnsten i Nordencrantz arbete var förslaget att införa ett offentliggörande av lagar, domar och beslut – alltså en första öppning mot offentlighetsprincipen.
Anders Chydenius 1729–1803
Chydenius krävde i sitt riksdagsarbete att censuren skulle avskaffas eftersom han i likhet med
Nordencrantz ansåg att den innebar att sätta en man till domare över hela nationens tankar och förnuft. I stället skulle ansvaret för vad man fick trycka vila på boktryckarna som skulle straffas om de inte följde reglerna. Chydenius försökte också få censor librorum, Niclas von Oelreich, att lägga ned sitt ämbete självmant.
Peter Forsskål 1732–1763
Såvitt jag kan bedöma var Peter Forsskål den vid tidpunkten klarast lysande stjärnan på tryckfrihetens himmel. 1759, endast 27 år gammal, publicerade han den kärnfulla avhandlingen Tankar om borgerliga friheten, vilken endast innehåller 20 stycken. Vid tidpunkten för publiceringen utgjorde dock dessa stycken rena dynamiten och mycket riktigt försökte kungen, efter att först genom sin imprimatur Niclas von Oelreich lämnat tillstånd till utgivning, återkalla hela upplagan om 500 exemplar. Denna insamling gick trögt och endast 79 exemplar återfanns. Konfiskationen gjorde skriften än mer åtråvärd.
Forsskål framhöll att man skulle skriva enkelt och använda vanliga ord eftersom vissa sanningar kan inses av vem som helst medan andra inses först efter studier. Att Forsskåls ord blivit så självklara beror mycket på den djärvhet och framgång han framförde sina argument med. Från den romerske juristen Ulpianus hämtade Forsskål rådet att man ska leva i överensstämmelse med andras rättigheter, att man inte ska skada någon samt att man ska ge var och en vad honom tillkommer. Man ska gengälda andras välgärningar vilket är det sunda förnuftets filosofi som motiveras av människans erfarenheter i en samhällsgemenskap.
Peter Forsskål sammanfattar sin tes på ett briljant sätt:
Av tvenne utvägar äro att avböja skadliga följder av missnöje. Det ena erfordrar bläck, den andra blod. Få de missnöjda yttra sig fritt, så kunna de vederläggas, underrättas och förvandlas till ett upplyst publicum.
Kloka ord som får stå som ett signum för denna yttrandefrihetens jubileumsdag.
Detta är ett utdrag ur boken Medierätt- en handbok av Dag Wetterberg
USAs Högsta domstol fäller Andy Warhols stiftelse
USAs Högsta domstol fastställer att Andy Warhols bilder av Prince kränkt fotografens Lynn Goldsmiths upphovsrätt.
I en dom som kan få stora konsekvenser i rättighetsvärlden beslutade USAs Högsta domstol att bilder av Prince skapade av Andy Warhol som baserades på foton tagna av Lynn Goldsmith på 80-talet kränkte hennes upphovsrätt.
Domstolen avvisade argument från Warhols stiftelse att verket var bearbetat och därmed inte bröt mot amerikansk upphovsrätt. Domstolen konstaterade att Goldsmiths originalverk, liksom andra fotografer, har rätt till upphovsrättsligt skydd, även när kända konstnärer använder deras bilder. Något som i och för sig är ganska självklart i europeisk upphovsrätt.
Två domare (av 9) var av avvikande mening, domare Elena Kagan som fick sällskap av John Roberts, uttryckte att: domen kommer att kväva kreativitet av alla slag. De menade vidare att: domen riskerar att hindra ny konst och musik och litteratur och att domen kommer att omintetgöra uttrycket av nya idéer och uppnåendet av ny kunskap. Det kommer att göra vår värld fattigare.
Utifrån en rättighetsinnehavaresynvinkel är domen positiv då den klargör att andra än rättighetsinnehavare inte kan göra bearbetningar av andras verk utan tillstånd från rättighetsinnehavaren. Domen togs emot med öppna armar i upphovsrättslägret och RIAAs VD Mitch Glazier uttryckte: Vi applåderar Högsta domstolens genomtänkta och tankeväckande beslut att påståenden om 'transformativ användning' inte kan undergräva de grundläggande rättigheter som ges till alla skapare enligt upphovsrättslagen.
Domen kommer att få och har redan en betydelse för hur upphovsrättsskyddade verk får användas för att träna artificiella intelligenssystem eftersom det klargörs att de som vill använda verken måste ingå avtal med upphovsmän och andra rättighetsinnehavare för att kunna använda dessa verk vid maskininlärning. Detta är i och för sig inget nytt i Europa eftersom det är en upphovsrättslig disposition, en exemplarframställning eller ett tillgängliggörande, att göra det redan idag. Det är och kommer nu att att bli ännu mer spännande att följa rättsutvecklingen inom AI-området.
Se hur vi hjälper klienter i medierättsliga frågor.
Läs domen-> [KLICKA HÄR]
Fox News betalar 8 miljarder i förlikningskostnader
Det har nu meddelats att Fox News betalar 8 miljarder SEK i en förlikning med rötsräkningsföretaget Dominion.
Det innebär att det inte finns något domslut att referera till men det kan konstateras att ett medieföretags saklighet inte får gå förlorad vid rapportering av nyhetshändelser. Fox News bröt om mot principen om saklighet när de proklamerade att “Valet var stulet” av Biden.
Målet är av intresse eftersom det har bäring på yttrandefriheten där sanningen i nyheten måste beaktas av de etablerade medierna innan de framför dem ofiltrerade. I Sverige är detta reglerat i de sändningstillstånd som ges: https://www.mprt.se/om-oss/om-verksamheten/vara-namnder/granskningsnamnden
I Sverige kan däremot inte ett företag förtalas utan endast individer kan bli förtalade.
WETTERBERG Advokatbyrå har blivit ett goodwillföretag till Suicide Zero
Suicicde Zero vill få fler att göra mer för att samhälle utan självmord. Varje år tar runt 1 500 människor sina liv. Det är fyra om dagen. I statistiken döljer sig föräldrar, syskon, barn, grannar, kollegor och vänner. Varje år får tiotusentals människor beskedet att någon de känner har tagit sitt liv. Självmord är ett stort samhällsproblem som vi tillsammans kan göra något åt. De resurser som idag satsas på suicidprevention står inte i relation till hur stort problemet är och det finns mycket okunskap, tabu, rädsla och stigma kring självmord.
Suicide Zero gör allt för att lyfta frågan, identifiera samhällsbrister och sprida kunskap. Det gör vi till exempel genom att utbilda allmänheten och media om suicidprevention, påverka beslutsfattare och stödja forskning om självmord. Varje självmord är ett för mycket.
Dag Wetterberg uttalar sig enligt följande:
”Vi har flera uppdrag inom civilsamhället därför att vi anser att det är viktigt att stötta organisationer som gör något exceptionellt och viktigt för utsatta grupper i samhället. Vi vill stötta Suicide Zeros viktiga arbete och har därför slutit ett avtal med organisationen där vi bidrar med juridisk rådgivning inom våra specialområden. Det ska bli spännande att fördjupa vårt samarbete och att få hjälpa till med juridisk rådgivning inom en omvittnat skicklig organisation som på ett kompetent sätt riktat politikers -och makthavares fokus på denna viktiga samhällsfråga.”
IMY utfärdar reprimand
I ett beslut utfärdar IMY en reprimand mot ett företag som exponerar känsliga personuppgifter i en öppen sökbar databas. IMY förelägger dessutom bolaget att vidta åtgärder så att det inte längre ska vara möjligt för användare att vid sökning på personer kunna ta del av uppgift om att den eftersökta personen varit föremål för tvångsvård på grund av psykisk ohälsa eller missbruk. Åtgärderna ska ha vidtagits senast åtta veckor efter att beslutet vunnit laga kraft.
Anledningen till den milda påföljden, som det får förstås, är att frågan om utgivningsbevisets räckvidd avseende vad som undantas i integritetslagstiftningen har varit höljt i dunkel och prövats på olika sätt i rättstillämpningen. IMY har därför kommit fram till att det i det här fallet inte vore proportionerligt att påföra det aktuella företaget en sanktionsavgift för de konstaterade överträdelserna. Trots detta konstaterar IMY att den konstaterade överträdelsen är av sådan art, allvar och omfattning att det normalt sett hade varit påkallat att utfärda en kännbar sanktionsavgift mot bolaget. Med detta öppnar IMY för att om de fortsätter att exponera känsliga personuppgifter kan sanktioner komma att utfärdas framgent.
Nyheter hösten 2022
WETTERBERG Advokatbyrå står på tre ben: rådgivning, undervisning och författande av böcker och artiklar. Fokus i arbetet går ut på att utveckla kunskaper inom våra kärnområden nämligen: IT-rätt, Immaterialrätt, Integritet och Medierätt. Dessa kunskaper ska i en förlängning stärka våra klienters verksamhet och ge mervärde i deras arbete.
Spännande konferens vid Christ Church, Oxford
Spännande dagar vid Christ Church, Oxford
I anledning av detta arbete har adv. Dag Wetterberg deltagit i Stockholm Centre for Commercial Law 6th biennial conference vid Christ Church, Oxford. De ämnen som har behandlats är, Rulemaking and enforcement on steroids, Private law efficiency och Reshaping the premises of international economic law and international dispute settlement. Bland föreläsarna har både praktiker så som akademiledamoten Eric M Runesson och ekonomen Klas Eklund talat samt ett antal professorer från Sverige, England, Kroatien och Österrike. Sammantaget har frågorna handlat om vilka utmaningar affärsjuridiken står inför.- ”food for thought”.
Uppdatering av boken Medierätt-en handbok och utökad undervisning
Medierätt- en handbok är en populär handbok som både används i undervisning och av juridiska praktiker. Boken är nu sex år gammal och dessutom slut hos förlaget (Norstedts Juridik) varför den ska uppdateras och komma ut i ny fin form i början av 2023. Boken kommer att bli kurslitteratur på Medierättskursen vid Stockholms universitet fr.o.m. 2023. Förutom att Dag Wetterberg undervisar på IT-rätten vid Stockholms kommer han att undervisa i Medierätt vid Stockholms universitet fr.o.m. oktober 2022.
Nya uppdrag och spännande utmaningar
WETTERBERG Advokatbyrå har förmånen att arbeta med våra kärnområden och får ständigt nya förfrågningar från befintliga och nya klienter. Under hösten kommer vi att hjälpa en ny klient att göra en inventering av samtliga deras immateriella rättigheter och hjälpa dem att skydda sina immateriella tillgångar. I detta arbete ingår även att utbilda deras personal Vi hjälper dessutom ständigt civilsamhällets organisationer eftersom vi vill ge dem specialiserad hjälp till ett juste pris. Just nu hjälper vi en sådan organisation med avtal inom immaterialrätten för att reglera upplåtelser av upphovsrätt till tredje part.
Vi har flyttat till Södermalm
En stor glädje är att vi äntligen hittat en egen, ny och fräsch lokal nära Mariatorget på Söder.
Sammantaget är det en spännande höst vi går mot och vi önskar alla klienter och samarbetspartner en spänstig höst!
Dag Wetterberg intervjuas i SVTs Morgonstudio den 24 maj 2018 i anledning av införandet av GDPR
Fyra år med GDPR- vad har vi lärt oss?
Bakgrund
För fyra år sedan fick EU en ny förordningstext att förhålla sig till, i folkmun benämnd GDPR (General Data Protection Regulation). Att det är en förordning innebär att den blev lag i samtliga EU.s medlemsländer vid införandet den 25 maj 2018. EU ville nå en harmoniserad lag där alla länder tillämpar samma regleringar för att uppnå ett bättre skydd för hur myndigheter och organisationer behandlar våra personuppgifter. Efter att ha levt med GDPR i fyra år vet vi lite mer vad som hänt och vad som är viktigt att tänka på för organisationer som ska hantera det komplicerade regelverket.
Fokus i myndigheternas efterlevnadsarbete
Det har hittills i år (den 21 februari 2022) dömts ut totalt 988 stycken sanktioner om € 1,574,935,951 inom EU .
Den vanligaste anledningen till sanktioner per februari 2022 är fortfarande att en organisation inte lever i enlighet med principerna i Dataskyddsförordningens Artikel 5, därefter kommer avsaknad av laglig grund. Under 2021 har brist på efterföljd av informationskravet gått om brister i tekniska- och organisatoriska skyddsåtgärder vilka nu hamnar på en fjärde plats.
Det kan därför sammantaget konstateras att en organisation bör fokusera på dessa områden i sitt dataskyddsarbete.
Lever vi i en säkrare värld där våra personuppgifter skyddas bättre efter införandet av GDPR?
Det beror troligtvis på vem man frågor men det är helt klart att Europa, med världens starkaste dataskydds-regleringar, har uppnått en medvetenhet om frågan i de flesta organisationer och att frågan tas på allvar. GDPR är, i den bästa av världar och rätt implementerad, ett tecken på att en organisation skyddar sina kunder och bör i förlängningen vara varumärkesstärkande för en organisation som sköter detta på ett skickligt sätt. De organisationer vi litar på kommer vi vara villiga ”att låna ut” våra personuppgifter till.
I en bredare mening har GDPR varit positivt för organisationers dataskydds-arbete innefattande organisatoriska- och tekniska skyddsåtgärder som skyddar mot obehagliga IT-attacker av oönskat slag.
Sammanfattningsvis ger GDPR oss som individer ett bra integritetsskydd och organisationerna en säkrare datamiljö. I anledning av detta gratulerar vi fyraåringen!
__________-
IMY granskar söktjänster
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ska undersöka om ett företag som gör det möjligt att söka efter känsliga personuppgifter i domstolsavgöranden från de allmänna förvaltningsdomstolarna måste följa reglerna i dataskyddsförordningen trots att bolaget har ett så kallat utgivningsbevis.
IMY inleder nu en tillsyn av ett företag som tillhandahåller en rättsdatabas med offentliga handlingar från svenska domstolar och myndigheter, bland annat för bakgrundskontroller vid anställningsförfaranden. Företaget har ett utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen vilket ger det ett grundlagsskydd som innebär att verksamheten till stora delar är undantaget från reglerna i dataskyddsförordningen.
De allmänna förvaltningsdomstolarna meddelar avgöranden i många måltyper, som exempelvis överklaganden av Försäkringskassans beslut om rätt till sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning samt mål som gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård.
Det finns för närvarande ett lagförslag om att även begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser, som exempelvis domar i brottmål.
Den granskning som IMY nu inleder avser publicering av känsliga personuppgifter i avgöranden från de allmänna förvaltningsdomstolarna och berör således inte uppgifter om lagöverträdelser.
_____
Se hur vi hjälper klienter med integritetsfrågor
Läs rapporten Klagomål mot personsöktjänster med frivilligt utgivningsbevis
Uppgifter om hälsa är en s k känslig personuppgift.
Allt ljus i iUSBÄRAREN
iUSBÄRAREN ges ut av Juridiska Föreningen vid Stockholms universitet sedan 1959. I det senaste numret porträtteras Dag Wetterberg i sektionen ARBETSLIV .
