Denna icke helt lättbesvarade fråga behandlas i en artikelserie i Expressen just nu.
Den s k BBS- lagen, Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor, har funnits i 20 år men har sällan tillämpats i praktiken. Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ska ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.
När ska meddelanden tas bort?
Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet om ett meddelande exempelvis innehåller olaga hot, förtal eller olaga integritetsintrång.
Den som ansvarar för en hemsida ska självmant hålla ordning på det som publiceras. I praktiken har dock den som blivit utsatt för dessa brott själv fått driva frågan vilket gjort lagen tandlös då det både är komplicerat och dyrt för den enskilde.
Självklart uppstår även publicistiskt svåra frågor och överväganden huruvida en text ska plockas bort eller inte. Det får inte vara fråga om censur utan det ska handla om klara och tydliga brottsliga övertramp som ska plockas bort.
Det ska bli intressant att följa denna rättsutveckling eftersom frågorna utgör centrala integritets- och demokratifrågor.
Se hur vi hjälper klienter i medierättsliga frågor->