Vi flyttar till Villagatan 19

Måndagen den 2 juli flyttar WETTERBERG till Wallquistska huset på Villagatan 19.

Byggnaden uppfördes 1880 efter Hjalmar och Axel Kumliens ritningar. och testamenterades till Kungliga tekniska högskolan (KTH) av professorn inom bergsvetenskap Gunnar Wallquist.

Vi har tagit hjälp av arkitekten Jonas Waldemarsson för att hitta en stil som vi tycker passar ihop med lokalens anda och känsla.

Välkomna gamla och nya klienter!

_______ 

Monday, July 2, WETTERBERG moves to Villagatan 19.

The building was built in 1880 after Hjalmar and Axel Kumliens drawings. and was awarded to the Royal Institute of Technology (KTH) by the professor of mountain science Gunnar Wallquist.

We have engaged the architect, Jonas Waldemarsson, to help us find a style that we think fits in with
the new premises.

We welcome old and new clients!

Skärmavbild 2018-07-01 kl. 17.18.33.png

EU-domstolen tolkar personuppgiftsansvar i sociala medier

Efter GDPR: EU-domstolen tolkar personuppgiftsansvar i sociala medier
 
Det har nog inte kunnat undgå många att EU:s allmänna dataskyddsförordning (även kallad ”GDPR”) trädde i kraft den 25 maj. Kort därefter, den 5 juni, föll EU-domstolens förhandsavgörande i mål C-210/16. Avgörandet gäller den tidigare personuppgiftsregleringen som nu ersatts av GDPR – men den praxis som bildas får följder för tillämpningen av den nya dataskyddslagstiftningen, då ett av begreppen som tolkats definieras likadant under GDPR som tidigare. 
 
Det handlar om begreppet ”personuppgiftsansvarig” och om vem som ska anses ha den rollen när det gäller en sida på den sociala medieplattformen Facebook. Företag och andra juridiska personer, även vissa myndigheter, använder ofta sådana sidor som en del i sin marknadsföring. 
 
Nu slår EU-domstolen fast att den som administrerar en sådan sida som regel har ett gemensamt ansvar med Facebook för behandling av personuppgifter som utförs som ett led i att driva sidan: ”Det faktum att en administratör för en fanpage använder den plattform som tillhandahålls av Facebook för att dra nytta av de till denna sammanhängande tjänsterna, innebär nämligen inte att denne kan undgå sina skyldigheter i fråga om skydd av personuppgifter.”
 
Exakt vad det gemensamma ansvaret ska betyda är inte hugget i sten, utan ska bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att det finns ett gemensamt personuppgiftsansvar är något som:  ” …inte nödvändigtvis behöver innebära att de olika aktörer som medverkar vid behandlingen av personuppgifter har likvärdigt ansvar.”

 

Småföretagare hotas av miljonböter: ”Skrämmande”

WETTERBERG söker praktikant HT18

GDPR och journalistik/Seminarium den 2 maj

WETTERBERG medverkar i Studio 1 rörande GDPR och Facebook

Kul att få delta i en intressant diskussion rörande Facebook och GDPR samt implikationerna därav.

GÅ IN TILL [18] minuter om ni vill lyssna på inslaget-

Personuppgiftslagen vs GDPR - några centrala förändringar

1. Höga sanktionsavgifter

Sanktionsavgifter upp till 20 miljoner euro eller 4 procent av ett företags omsättning. Myndigheter kan få betala sanktionsavgifter på upp till 10 miljoner kronor.

2. Missbruksregeln försvinner

Regleringen om ostrukturerade personuppgifter och missbruksregeln (som är en svensk särreglering) försvinner vid införandet av dataskyddsförordningen.

3. Profilering

Det införs ett rigoröst regelverk för så kallad profilering. Detta införs för att skydda EU-medborgares integritet. Det blir helt enkelt svårare för organisationer att profilera sina kunder brett.

4. Nya principer

Öppenhet, integritet, konfidentialitet och ansvarsskyldighet. Exakt vad som ryms i dessa nya begrepp får en klarare betydelse efter införandet av dataskyddsförordningen då en ny rättspraxis bildas.

5. Ökad informationsskyldighet

Den personuppgiftsansvarige kommer att få en utökad informationsskyldighet då den som vill efterfråga uppgifter (den registrerade) kan göra det när hen vill. Den personuppgiftsansvarige måste lämna uppgifter inom en månad med en månads förlängning om den personuppgiftsansvarige kan visa ett tydligt behov. Om den registrerade begär utdrag elektroniskt ska hen även få informationen elektroniskt och kostnadsfritt. Den personuppgiftsansvarige ska kunna lämna information om de åtgärder som gjorts och ska ge klar, enkel och lättfattlig information samt underlätta den registrerades utövande av sina rättigheter.

6. Dataportabilitet

Regleringen om dataportabilitet tar bland annat sikte på sociala nätverk som Twitter, Facebook och Linkedin. Den registrerade har enligt denna reglering rätt att överföra sina personuppgifter från till exempel Twitter till Facebook. Denna reglering är inte begränsad till sociala nätverk, varför den kan gälla många personuppgiftsansvariga. 

Vem ansvarar för innehållet på en hemsida?

Dag Wetterberg intervjuas av BOKUS

 


GDPR träder i kraft i maj 2018 - advokat Dag Wetterberg svarar på BOKUS frågor

1. Vad är den primära största skillnaden med den nya lagen jämfört med tidigare?
För en organisation (alltså ett företag, en myndighet eller en ideell organisation) som anpassat sin verksamhet till personuppgiftslagens bestämmelser är det inte så stora förändringar eftersom många av förändringarna, i förhållande till personuppgiftslagen, är på marginalen. Två stora förändringar är den personuppgiftsansvariges utökade skyldighet att informera den registrerade om hur hens personuppgifter behandlas samt sanktionsavgifterna. GDPR:s kombination av höga sanktionsavgifter och en förordning som är svår att tolka är utmanande för de organisationer som ska tillämpa den.

2. Vad är en personuppgift?
En personuppgift är varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. En identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras, till exempel med en identifierare som ett namn, ett personnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikator eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, biometriska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. Begreppet personuppgift är brett och innefattar både text, bild och ljud.

3. GDPR är den nya Dataskyddsförordningen, korrekt? Men vi talar om den som den nya personuppgiftslagen. På vilket sätt går de två lagarna in i varandra och vilken av dem väger tyngst i de fall som båda berörs?
Personuppgiftslagen vilar på ett direktiv, Dataskyddsdirektivet, som ledde till en svensk lagstiftning 1998, Personuppgiftslagen. Denna lag upphör att gälla den 25 maj i år. När GDPR blir lag fr.o.m. den 25 maj 2018 är den stora skillnaden att den blir en harmoniserad lag i alla EU:s medlemsstater samtidigt.

4. Så GDPR ersätter gamla PUL?
Ja.

5. Vad händer som företag om man misslyckas med att följa den nya förordningen?
Eftersom det inte finns någon rättspraxis ännu så vet vi inte exakt vad som kommer att hända. Vi vet dock att en organisation som struntar i GDPR riskerar att drabbas av höga sanktionsavgifter på upp till 20 000 000 euro eller 4 % av organisationens globala årsomsättning om denna skulle vara högre.

6. Vad menas med samtycke i praktiken? "Räcker det" att en person en gång har godkänt ett företags villkor? Eller krävs nya godkännanden efter maj 2018 från redan befintliga kunder?
Ett samtycke utgör endast en av sex olika lagliga grunder för att få behandla personuppgifter. Samtycket ska vara frivilligt och lättbegripligt för den registrerade (kunden) och får inte vara för brett. Vissa organisationer kan behöva se över hur de utformat sina samtycken i samband med övergången till GDPR. Om man har ett avtal med en kund kan det utgöra en annan stabilare och långsiktigare grund för att få behandla personuppgifter eftersom ett samtycke alltid kan återkallas av den registrerade (alltså kunden).

7. Finns det olika restriktioner beroende på storlek av företag?
Nej, det gör det inte. Däremot förväntas Datainspektionen komma med uppförandekoder till s k mikroföretag vilket ska hjälpa dem i deras arbete med att införliva Dataskyddsförordningen i sin verksamhet. Tyvärr kommer dessa uppförandekoder först efter den 25 maj 2018 (se bl.a. skäl 98 i förordningstexten).

8. Innebär den nya lagen att färre telefonförsäljare kommer ringa? (Med tanke på att man sällan godkänt att de ska få tillgång till ens telefonnummer? Och anses ett telefonnummer vara en personuppgift?)
Ha ha, ja vi får väl se! Ett telefonnummer är en personuppgift och den ska därför behandlas utifrån GDPR:s rigorösa regelverk. En intressant sak med GDPR är att direktmarknadsföring anses utgöra ett berättigat intresse (alltså en av de sex lagliga grunderna) vilket framgår i skäl 47, sista meningen: Behandling av personuppgifter för direktmarknadsföring kan betraktas som ett berättigat intresse. Denna grund är dock fragil och den organisation som gör direktmarknadsföring på denna lagliga grund ska veta att kunden (den registrerade) har rätt att avböja fortsatta erbjudanden med omedelbar verkan.

9. Kommer man som privatperson uppleva någon skillnad i det vardagliga livet efter att lagen införs? Om ja, på vilket sätt?
Det återstår att se. Enligt min bedömning kommer en implementering av GDPR i en organisation vara förknippat med en kvalitetsstämpel. Det innebär att organisationer som är skickliga på att hantera GDPR kommer att få ett högre kundvärde eftersom kunderna i högre grad kommer att lita på organisation. Detta bör genera fler affärer och långsiktigare affärsrelationer enligt min mening.

10. Sist men inte minst - vilka är dina bästa tips i samband med den nya lagen? (gärna både till företag och privatpersoner)
Stay cool. Gör hemläxan och se detta som en nyttig genomgång av er organisations hantering av personuppgifter. Om detta görs på rätt sätt kommer er organisation få en bättre och tydligare hantering av integritetsfrågorna vilket i en förlängning kommer att leda till långsiktigare affärsrelationer och bättre affärer. Om en organisation väljer strunta i GDPR är det en risk att det blir en konkurrensnackdel i förhållande till de organisationer som införlivar inbyggt dataskydd och ett transparent och kunnigt förhållningssätt till sina kunder. När det gäller privatpersoner är det bara att gratulera dem eftersom de som EU-medborgare får världens bästa skydd för sin personliga integritet.

David Johansson påbörjar sin anställning som biträdande jurist hos WETTERBERG

David påbörjar sin anställning som biträdande jurist hos WETTERBERG den 1 februari 2018 efter att ha avlagt juris kandidatexamen vid Uppsala Universitet.

David har skrivit en uppsats om: Rätten att bli bortglömd enligt den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR); The right to be forgotten according to the general data protection regulation (GDPR).

David kommer att arbeta med WETTERBERGs klienter men med ett huvudsakligt fokus mot GDPR under 2018 på grund av den stora efterfrågan inom detta område.

____ 

David begins as an associate lawyer at WETTERBERG on February the 1, 2018 after graduating with a law degree at Uppsala University.

David has written an essay on: The right to be forgotten under the General Data Protection Ordinance - GDPR.

David will work with WETTERBERG clients but with a main focus on GDPR in 2018 due to the high demand in this area.

_____

Läs gärna Davids uppsats genom att klicka på denna text.

David.png

David at the office at Hamngatan 15

I januari 2018 kommer boken "GDPR Förstå och tillämpa i praktiken"

I maj 2018 träder den nya dataskyddsförordningen i kraft och gäller i princip all verksamhet som behandlar enskilda personers personuppgifter. Följer inte företagen förordningen kan de drabbas av stora sanktionsavgifter. Boken är både en handledning av lagtexten samt en vägledning i det praktiska arbetet. Alla företag, organisationer och styrelser har nytta av denna bok.

GDPR/Dataskyddsförordningen – Förstå och tillämpa i praktiken är en kombinerad juridisk handbok och managementhandbok och författarnas förhoppning med boken är att den på flera sätt ska stimulera och underlätta i arbetet med dataskyddsförordningen. 

 

Är affärsjuridiska avtal upphovsrättsligt skyddade?

Detta skriver jag om i senaste numret av ADVOKATEN

Skärmavbild 2017-10-04 kl. 11.29.55.png

Tidskriften Advokaten nr 7/2017

Är affärsjuridiska avtal upphovsrättsligt skyddade?

 

Advokat Dag Wetterberg var ombud i ett mål där frågan om huruvida affärsjuridiska leverantörsavtal var upphovsrättsligt skyddade prövades. Enligt hans mening går det att dra vissa generella slutsatser av tingsrättens dom.

 

I ett mål där jag var ombud för svaranden prövades den mycket intressanta frågan om huruvida tre affärsjuridiska leverantörsavtal var upphovsrättsligt skyddade. Min huvudman vann målet i denna del, det vill säga tingsrätten kom fram till att de leverantörsavtal som berördes i målet inte var upphovsrättsligt skyddade. Trots att målet var ett underinstansmål vilket inte är prejudicerande kan målet ändå vara av visst intresse enligt min mening eftersom det går att dra vissa generella slutsatser av tingsrättens dom.

I denna artikel går jag igenom domen och analyserar vad den kan få för konsekvenser.

I domskälen framgick följande

Käranden gjorde gällande att tre leverantörsavtal (”Avtalen”) var upphovsrättsligt skyddade. Svaranden bestred att Avtalen hade sådan originalitet och särprägel att de var upphovsrättsligt skyddade och menade att Avtalen var rudimentära och av standardkaraktär samt att utformningen styrts av krav på den information som skulle ingå i avtalen.

Käranden hade bevisbördan för att Avtalen var upphovsrättsligt skyddade. För att upphovsrättsligt skydd ska föreligga krävs att det aktuella alstret är resultatet av en individuell andligt skapande verksamhet, vilket ofta uttrycks så att det har verkshöjd.

För att verkshöjd ska föreligga krävs att alstret har höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet (Auktorrättskommittén, NJA II 1961 s. 12). EU-domstolen har i mål C-5/08 Inropa International, EU:C:2009:465, uttryckt att det ska vara fråga om ett alster som är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egna skapelse, se särskilt p. 37 i domen. EU-domstolen har vidare i mål C-145/10 Painer, EU:C:2013:138, p. 88, framhållit att skyddad skapelse ska avspegla upphovsmannens personlighet.

Upphovsrätten är ett formskydd som inte skyddar eventuell information som ingår i verket. Skriftliga avtal är typiskt sett sådana alster som i stor utsträckning kan vara utformade baserat på den sakliga information som de ska innehålla. Ett skriftligt avtal kan naturligtvis, detta till trots, ha verkshöjd och åtnjuta upphovsrättsligt skydd under förutsättning att det uppnår den grad av individuell formmässig särprägel som krävs.

Käranden presterade inte någon utredning som visade på vilket sätt avtalen var individuellt och originellt utformade, till exempel vilka utformningsmässiga val som upphovsmannen gjort. En anställd hos kärandebolaget hördes i målet och berättade att det var han som upprättat avtalen och att detta skett med hjälp av information från kollegor och även i vissa fall med hjälp av information från den aktuella kunden. Inte heller denna individ hade emellertid närmare utvecklat den formmässiga processen kring skapandet av avtalen, på vilket sätt de formmässigt skiljer sig från liknande avtal och vilka individuella val han gjort.

Utan någon närmare information om de formmässiga avväganden som skett vid skapandet av avtalen och hur käranden menar att de uttrycker en individuell särprägel och på detta sätt skiljer sig från liknande avtal fann tingsrätten att käranden inte har styrkt att de tre avtalen var resultatet av en sådan originell och andligt skapande verksamhet att verkshöjd och därmed upphovsrättsligt skydd ansågs föreligga.

Vad innebär denna utgång i målet för affärsjurister och vad blir då värdet av deras avtal?

Denna fråga är inte helt lätt att besvara och det blir som så ofta inom juridiken en prövning i varje enskilt ärende och mål. Trots detta tycker jag att man kan dra vissa intressanta slutsatser.

För att ett affärsjuridiskt avtal skall vara skyddat av upphovsrätten krävs:

·       att den som upprättat avtalet gjort formmässiga avväganden vid skapandet av avtalen;

·       att den som skapat avtalet uttrycker en individuell särprägel;

·       att avtalet skiljer sig från liknande avtal.

Om avtalet inte har dessa kvaliteter kan det motsatsvis sägas att avtalet inte är resultatet av en andligt skapande verksamhet och då får inte avtalet heller ett upphovsrättsligt skydd.

När det gäller affärsjuridiska avtal är det mycket vanligt med så kallade boilerplates oavsett om det är ett avtal på svenska eller engelska. Dessa klausuler är typiskt sett följande:

·       Sekretessklausuler;

·       Force majeure;

·       Överlåtelse av avtalet till annan part (change of control);

·       Meddelandeklausul;

·       Skiljedomsklausul;

·       Ändringsklausul;

·       Avtalstid och uppsägning;

·       Konsekvenser vid uppsägning av avtalet.

Enligt min mening är dessa klausuler väldigt likartade och de används och återanvänds av alla affärsjurister i avtal rörande leveranser, samarbetsavtal och aktieöverlåtelseavtal för att nämna några.

När en jurist upprättar ett avtal som innehåller dessa typer av klausuler har inte formmässiga avväganden vid skapandet av avtalen gjorts och det kan inte sägas att den som skapat avtalet uttrycker en individuell särprägel och att avtalet skiljer sig från liknande avtal. Om man tar satsytan på ett sedvanligt affärsavtal kan man dra slutsatsen att hälften av avtalet utgör boilerplates och att dessa alltså inte är upphovsrättsligt skyddade.

Men hur ser det ut rörande de övriga delarna av avtalet?

Utifrån resonemanget rörande boilerplates kan vi lätt konstatera att försättsblad, innehållsförteckning, parter samt ersättningsklausuler inte är upphovsrättsligt skyddade. Däremot kan en komplicerad skiss eller ett diagram där formmässiga överväganden gjorts vilket får en individuell särprägel vara skyddat förutsatt att det skiljer sig från andra avtal.

Detta innebär sammantaget att det upphovsrättsliga skyddet för affärsjuridiska affärsavtal får betraktas som svagt, oöverskådligt och inte särskilt betryggande. Dessutom hamnar ofta bevisbördan om huruvida avtalet är upphovsrättsligt skyddat eller inte på arbetsgivaren som har att styrka att det aktuella avtalet uppnår upphovsrättsligt skydd.

I avsaknad av ett starkt upphovsrättsligt skydd för avtal måste organisationen ställa sig frågan, hur skall vi skydda våra affärsjuridiska avtal? Denna fråga skall jag försöka att besvara nedan.

Skydd för avtal genom företagshemlighetslagen (”FAL”)

Som alternativ till upphovsrättslagen erbjuder FAL ett gott skydd för affärsjuridiska avtal. För att uppnå detta skydd måste dock organisationen (alltså företaget, myndigheten eller institutionen) vidta en mängd åtgärder. Dessa kan sammanfattas enligt följande:

·       Organisationens avtal får inte vara tillgängliga för alla på företaget (need-to-know endast);

·       Organisationen håller fysiska objekt (sina viktigaste avtal m.m.) i låsta rum;

·       Organisationen har behörighetsnivåer/lösenord för elektroniska filer;

·       Organisationen märker dokument och föremål ”Företagshemlighet” eller ”Confidential”;

·       Organisationen har sekretessåtagande /-bekräftelse vid anställningens början och slut med sina anställda;

·       Organisationen informerar regelbundet om policy och rutiner för hantering av företagshemligheter;

·       Organisationen har sekretessavtal med sina samarbetspartners;

·       Organisationen har och upprättar sekretessinformation till kunder, till exempel för offerter, demos, know-how i licensavtal.

För det fall organisationen inte behandlar sina avtal på detta sätt riskerar avtalen att inte anses utgöra företagshemligheter varvid företaget varken har ett skydd för sitt avtal på upphovsrättslig grund eller på grunden att avtalet skyddas av FAL.

Kvar finns då bara för företaget att lita på sina anställda och att de inte bryter mot sin lojalitetsplikt mot företaget då de slutar. Denna grund är tyvärr inte bra för ett skydd mot spridning av ett avtals innehåll ­eftersom denna grund kräver att organisationen i så fall kan styrka att det finns en adekvat kausalitet mellan den anställdes handlande och den skada som uppstår för organisationen då den före detta anställda tar med sig avtalet och avtalets informationsinnehåll till den nya organisationen.

Ett råd till en organisation som vill skydda sina avtal och sina anställda från att bli misstänkliggjorda blir således att hålla avtalen inom en snäv krets och att både fysiskt och digitalt hålla avtalen tillgängliga för så få anställda som möjligt.

Det är även bra att upprätta policys som klart och tydligt talar om hur de anställda får behandla avtal inom och utom organisationen. Detta gynnar alla inom företaget, speciellt de anställda som har rent mjöl i påsen. 

Dag Wetterberg
Advokat

 

NY KURS: Dataskyddsförordningen - förstå och tillämpa i praktiken

Source: https://kompetens.far.se/utbildning/datask...

Upphovsrätt, internet och länkning - BUS-målet, vad handlar det om?

Source: http://www.dagensjuridik.se/2017/07/upphov...

Ny dataskyddslag - höga sanktionsavgifter

Dataskyddsutredningens övergripande uppdrag har varit att föreslå en ny nationell reglering som på ett generellt plan kompletterar dataskyddsförordningen. Utredningen föreslår att personuppgiftslagen och personuppgiftsförordningen ska upphävas och att de kompletterande bestämmelser som är av generell karaktär samlas i en ny övergripande lag och förordning om dataskydd. Den nya lagen kallas dataskyddslagen.

I uppdraget har det inte ingått att se över de så kallade registerförfattningarna eller annan sektorsspecifik reglering om behandling av personuppgifter. Det har heller inte ingått i uppdraget att analysera eller beskriva vilka förändringar som dataskyddsförordningen i sig innebär. Det är därmed bara ett fåtal av alla de frågor som regleras i dataskyddsförordningen som behandlas eller ens nämns i detta betänkande.

Utredningen har, inom ramen för uppdraget, strävat efter att den personuppgiftsbehandling som är tillåten i dag i möjligaste mån ska kunna fortsätta. Arbetet har alltså inte syftat till att vare sig utvidga eller inskränka möjligheterna till behandling av personuppgifter, annat än då dataskyddsförordningen kräver en sådan förändring.

WETTERBERG Advokatbyrå söker studenter för uppsatspraktik

WETTERBERG Advokatbyrå är en nystartad advokatbyrå (januari 2017) inriktad på affärsjuridik med specialisering inom immaterialrätt, it- rätt, integritet (PuL och EU:s - dataskyddsförordning, GDPR), marknadsrätt, yttrandefrihet samt processer inom dessa rättsområden.

Under hösten 2017 erbjuder vi dig möjligheten att kombinera ditt examensarbete eller uppsatsskrivande med praktik hos oss under tio veckor på heltid. Vi ser en stor efterfrågan rörande rådgivning inom GDPR (EU:s nya dataskyddsreform) och tar gärna emot en student som är speciellt intresserad av detta område.

Arbetsuppgifterna innefattar bl. a att göra rättsutredningar, analysera svårare rättsliga frågeställningar och att upprätta avtalsutkast.

Vidare har du en egen fadder som fungerar som stöd både vad gäller arbetet och det sociala. Vi söker dig som:

· Har stort intresse och engagemang för affärsjuridik;

· Är nyfiken och vill lära av kollegor och utvecklas, samtidigt som det är viktigt för dig att dela med dig av dina erfarenheter och kunskaper;

· Är målinriktad och alltid siktar på att leverera resultat av högsta kvalitet;

· Känner stort ansvar och har en stor initiativförmåga;

· Trivs att arbeta såväl självständigt som i team;

· Befinner dig i slutskedet av dina studier på juristprogrammet;

· Har mycket goda akademiska studieresultat;

· Obehindrat talar och skriver svenska och engelska.

Vi kan erbjuda dig en inspirerande och utmanade praktik på firman med värdefulla erfarenheter och kontakter för en framtid inom affärsjuridik.

WETTERBERG sitter i ett trevligt centralt kontor och har kontorsgemenskap med Denovo Advokatbyrå (med 13 jurister) på Hamngatan 15 i Stockholm.

Ansökan

Urval och intervjuer sker löpande. Maila därför din ansökan till dag@wetterberg-advokat.se snarast dock senast den 7 juni genom att bifoga CV, personligt brev, betyg och eventuella arbetsintyg.