Donald Trump använder Abbas musik och videor i sin valkampanj och nu kräver ABBA att detta upphör.
Men, om samma sak hade hänt i Sverige- vad gäller då? Hade ABBA kunnat stoppa att ett svenskt parti som använder deras musik mot deras vilja? Nedan besvarar vi denna fråga.
Den ideella rätten
Den ideella rätten är oerhört viktig och central för upphovsrätten. Den består av tre delar:
• rätten att namnges i samband med att upphovsmannens verk används,
• rätten att upphovsmannens verk inte ändras så att dennes anseende eller verkets egenart kränks, eller
• att inte verket (i detta fall ” The Winner Takes it all”) görs tillgängligt i ett sammanhang eller en form som är kränkande för upphovsmannen ( alltså, ABBA).
ABBAs krav hänför sig till den tredje punkten, att de inte vill att verket görs tillgängligt i ett sammanhang eller en form som är kränkande för dem som upphovsmän.
Prejudikat rörande den aktuella frågan
Den ideella rätten kännetecknas av att en relativt rik rättspraxis. Upphovsmannens rätt till sitt anseende och sitt verks egenart är av stor vikt för de flesta upphovsmän och styr bl.a. upphovsmannens rätt att själv bestämma i vilka sammanhang och i vilken form hens verk ska förekomma. HD har i ett antal avgöranden prövat dessa frågor och här nedan går jag igenom ett av dessa rättsfall.
Sveriges Flagga (NJA 1975 s. 679)
Målet handlar om hur ett musikverk (texten) bearbetats med ett politiskt budskap som ansågs kränka upphovsmannens originalverk, nämligen Sveriges flagga med text av Ossian Nilsson och musik av Hugo Alfvén. Texten gjordes om av Anders Lind utan medgivande från originalupphovsmannen vilken dömdes för upphovsrättsintrång i Alfvéns och Ossian Nilssons ideella rätt.
Kärnan i avgörandet var frågan om en kompositör fick ändra ett tonsatt verk så att det, från att ha varit en hyllning av svenska flaggan, blev ett verk som skändade den amerikanska flaggan enligt följande:
Sveriges Flagga (Text: Ossiannilsson d. 1970, musik: Hugo Alfvén d. 1960)
Flamma stolt mot dunkla skyar,
lik en glimt av sommarens sol,
över Sveriges skogar, berg och byar
över vatten av viol.
Du, som sjunger, när du bredes,
som vår gamla lyckas tolk:
solen lyser! Solen lyser!
Ingen vredes åska slog vårt tappra folk!
Flamma stolt (Text: Anders Lind, musik: Hugo Alfvén ej medgivande)
Flamma stolt mot dunkla skyar,
måtte fanan brinna som halm,
liksom Vietnams skogar, fält och byar,
liksom människor i napalm,
Amerikaner, nota bene,
Vi vill ej bränna er!
Vi vill bara, vi vill bara
bränna erat jävla stjärnbanér!
Målet drevs av riksåklagaren i HD, då det var fråga om brottmål, och polisanmälan hade gjorts av de båda upphovsmännens änkor. Åklagaren menade att den åtalade, genom att låta framföra sången med en grovt förvanskad text, skymfade Amerikas flagga och att detta skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, vilket kränkt upphovsmännens konstnärliga anseende och verkets egenart.
Medan konstnärligt anseende syftar till upphovsmannens anseende som konstnär, författare eller
kompositör syftar verkets egenart till verket som sådant. Alltså om verket förstörts eller hamnar i ett sådant sammanhang att det kränker upphovsmannens ideella rätt.
Den åtalade invände att hans text var ny och det han hade gjort är att betrakta som ett nytt och
självständigt verk i enlighet med fjärde paragrafen andra stycket i upphovsrättslagen och att den nya texten då inte gjorde intrång i upphovsmännens ideella rätt.
Högsta domstolen konstaterade att ”Flamma Stolt”, med Anders Linds text, ”icke har sådan karaktär att det kan sägas skämtsamt förvränga eller eljest förlöjliga verket Sveriges Flagga”. Den åtalades text är endast att se som politiskt färgad kampsång. Upphovsmännens verk ansågs ha använts i ett främmande verk vilket lånats till politiken. Det ansågs dessutom vara en kränkning i sig att den tilltalades verk framförts med Hugo Alfvéns musik vilket är ett tecken på att domstolen även ansåg att verkets egenart kränkts.
Målet är intressant, inte minst för att Högsta domstolen går in och analyserar i sak vad som utgör
travesti eller parodi. Genom att svaranden, Anders Lind, själv säger att det inte var hans mening att
”dra löje över originalet” kan han inte heller anses ha försökt att travestera eller parodiera verket.
Utgångspunkten för om en ideellrättslig kränkning av upphovsmannens anseende eller verkets egenart har skett är dels hur upphovsmannen upplever intrånget, dels om kränkningen, utifrån en objektiv måttstock, anses utgöra en kränkning.
Svenska Akademien
I det aktuella ärendet – med ABBA- är omständigheterna annorlunda än det med Svenska flaggan och det finns faktiskt inget prejudicerande mål som tar upp just den aktuella frågan då ett politiskt parti spelar upp ett (icke ändrat) musikstycke vid ett politiskt möte.
I ett mycket intressant och ovanligt mål prövades för första gången klassikerskyddet i Sverige då Svenska Akademien väckte talan mot Nordfront och Nordiska motståndsrörelsen (föreningarna).
Föreningarna hade på sin webbplats helt eller delvis återgett ett eller flera utdrag ur ett antal klassiska litterära verk. Svenska Akademien menade att de aktuella litterära verken återgivits i anslutning till publiceringar som har utgjort hets mot folkgrupp och som har förmedlat nedvärdering och kränkning av folkgrupper.
Verken återgavs intill bilder, uttalanden i artiklar, filmklipp och symboler som i hög grad förknippas med förföljelse och utrotning av judar. Vidare återgavs verken intill uttalanden i artiklar som innehåller nedvärdering och kränkning av gruppen homosexuella. Verken hade dessutom återgetts i anslutning till publiceringar som har utgjort olaga våldsskildring eller i vart fall i sammanhang som har skildrat grovt våld. Genom kommentarerna som förekommer i anslutning till återgivningen av verken ansåg Svenska Akademien att författarna – och verken – gav uttryck för, förmedlade och likaså delade budskapet på webbplatsen. Återgivningarna ansågs ha skett för verken främmande och kränkande sammanhang som ansågs stå i stark konflikt med grundläggande demokratiska och allmänt accepterade samhälleliga värderingar om respekt för människors lika värde, likabehandling av människor och ickediskriminering.
Föreningarna gjorde inte mindre än fjorton (14) rättsliga invändningar. Den invändning som tillmättes störst betydelse av tingsrätten var att återgivningarna inte hade förvanskats och att klassikerskyddet endast avser förvanskningar, inte vad ett verk återges i för sammanhang, vem som återger det eller vad det återges med koppling eller anslutning till.
I referatet nedan framgår vad Patent och marknadsdomstolen kom fram till i sin dom:
Domstolen konstaterade att Akademien inte gjort gällande att återgivningarna i sig innebär några förändringar av diktverken. En avgörande fråga i målet är om klassikerskyddet är tillämpligt också då ett verk – utan att det har bearbetats, förändrats eller rent av förvanskats – har återgetts i ett kränkande sammanhang. Stagandets huvudsyfte är, enligt förarbetena, att skydda de fria verken, främst de klassiska mästerverken, mot att de återgavs på ett sätt som har inneburit en vandalisering av originalverket. Bestämmelsen är endast tillämplig på sådana fall som ur allmänkulturell synpunkt måste anses som grova och det ska vara fråga om ett återgivande som för den bildade allmänheten i stort ter sig grovt stötande. Ordet kränker innebär att endast åtgärder som är grovt stötande avses. Domstolen kommer sedan fram till slutsatsen att klassikerskyddet inte kan tillämpas på en återgivning av ett verk i oförändrat skick. Detta leder till slutsatsen att Akademiens förbudstalan inte kan bifallas, trots att det övriga innehållet på webbplatsen i vissa avseenden kan vara av sådan karaktär att det står i konflikt mot vad som kan anses vara allmänt accepterade samhälleliga värdegrunder (PMT 17286–19).
Tyvärr valde Svenska Akademin att inte överklaga domen vilken alltså inte är prejudicerande. Således kan vi inte dra några säkra slutsatser i frågan eftersom det inte är omöjligt att överrätt hade bedömt saken annorlunda. Det som är av intresse ur en ideellrättslig synvinkel är det faktum att domstolen kommer fram till att det inte skett någon kränkning på grund av att de aktuella verken inte ändrats i sak. De kan således sägas publicerats intakta.
Får vi svar vad som gäller då vi läser STIMS Allmänna villkor för användning av Stims repertoar i Sverige?
För det fall det aktuella politiska partiet skaffar sig en licens hos STIM får de i enlighet med § 3 i avtalet framför musik offentligt. Att framföra musik offentligt skulle t.ex. kunna vara att spela musik på en valvaka. Men i avtalet står det även att Licensen endast omfattar det som framgår av Licensavtalet och att Licensen inte omfattar förfogande rörande den Ideella rätten.
I avtalet förtydligas det att upphovsmannen ska namnges och hens verk inte får ändras eller tillgängliggöras för allmänheten på ett sätt som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart, i enlighet med vad som framgår av upphovsrättslagen (§ 3). Licenstagaren får inte göra Musikverk eller del av Musikverk tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannen. Licenstagaren har skyldighet att ange upphovsmannen i den omfattning och på det sätt god sed kräver i enlighet med URL så som lagen är utformad från tid till annan.
Skulle ABBA ha framgång i Sverige rörande ett liknande ärende som det nu i USA aktuella ärendet mot Trump?
Det finns inget tydligt svar i denna del. Det är tydligt att om det aktuella partiet hade ändrat texten i ABBAs superhit till ”Partiet takes it all” så hade det varit en klockren kränkning av den ideella rätten. Men nu spelas den alltså bara i ett sammanhang intakt på en valvaka hos det aktuella partiet och då är saken inte lika självklar.
Det borde naturligtvis vara ABBA själva som avgör vad som är ett kränkande sammanhang för dem. Och den ideella rätten kan sägas vara en av de mest personliga rättigheterna vi har vilken utgår från upphovsmannens tankar och idéer om var deras verk bäst hör hemma. För att vinna ett sådant mål måste käranden kunna visa att ABBA anser att deras Musikverk eller del av Musikverk gjorts tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang (politiskt) som är kränkande för upphovsmannen.
Sammantaget anser jag att det med övervägande sannolikhet är troligt att ABBA skulle kunna vinna ett mål där saken prövas huruvida deras musik ska få spelas i ett politiskt sammanhang i Sverige.
.. en annan sak-
det är inte direkt positivt för det aktuella partiet om musikern eller bandet inte vill vara förknippade med dem eftersom det ger badwill och dålig PR för det aktuella partiet. Mitt råd till partierna är således att kolla om den aktuella musikern eller bandet är OK med att deras verk används.
