Den 19 december deltog advokat Dag Wetterberg vid Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt (IFIM) vid Stockholms universitets julseminarium 2025 där alla inbjudna skulle ta med sig en julklapp i form av ett forskningsämne i enlighet med följande anmodan:
“Som en julklapp från dig till IFIM vill vi att du tar med dig en immaterialrättslig fråga som just du anser vore förtjänt av en ordentlig genomlysning.”
Det presenterades en hel del mycket intressanta ämnen (alla skrevs upp på en tavla) varvid WETTERBERG bidrog med följande julklapp (kursiv text nedan):
Artikel 4 i DSM-direktivet har skapat en komplex juridisk dynamik genom att tillåta kommersiell text- och datautvinning som huvudregel samtidigt som upphovsmän ges en möjlighet att förhindra detta genom en så kallad opt-out. Den centrala konflikten ligger i kravet att dessa förbehåll måste göras på ett maskinläsbart sätt för onlineinnehåll vilket i praktiken flyttar bevisbördan och det tekniska ansvaret från den som utvinner data till den som skapar den. Detta innebär att rätten till det egna verket blir beroende av teknisk kompetens snarare än juridiskt ägandeskap då otydligheten kring vad som utgör en giltig maskinläsbar kod riskerar att göra upphovsmännens förbehåll verkningslösa gentemot avancerade AI-modeller som tränas på enorma datamängder.
En akademiskt intressant frågeställning är huruvida kravet på maskinläsbarhet utgör en proportionerlig begränsning av upphovsrätten eller om avsaknaden av en universell teknisk standard i realiteten skapar ett system av tvångslicensiering för generativ AI. Ur ett rättsekonomiskt perspektiv uppstår frågan om transaktionskostnaderna för att tekniskt skydda sina verk blir så höga för enskilda kreatörer att deras ensamrätt urholkas vilket leder till en diskussion om huruvida lagstiftningen oavsiktligt prioriterat teknisk effektivitet framför egendomsskydd. Problematiken ställs på sin spets när man analyserar om strikta tekniska krav för opt-out är förenliga med internationella åtaganden som Bernkonventionens trestegstest och egendomsskyddet i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Analysen kräver slutligen en granskning av spänningen mellan teknikneutralitet och rättssäkerhet där tolkningen av begreppet maskinläsbarhet avgör vem som bär risken när tekniken misslyckas med att identifiera ett förbehåll. Om AI-utvecklare framgångsrikt kan hävda att ett förbehåll ignorerades på grund av felaktigt format innebär det att teknisk kod i praktiken ersätter den traditionella upphovsrättsliga principen om att tillstånd krävs för nyttjande. Därmed blir den avgörande akademiska uppgiften att utreda om balansen i direktivet har tippat för långt till förmån för teknisk innovation på bekostnad av kulturellt skapande och om lagstiftaren har abdikerat normgivningsmakten till de tekniska standardiseringsorganen.
Enligt advokat Dag Wetterberg finns det ett genuint intresse från praktiker att få denna fråga belyst på ett fördjupat sätt varvid den lämpar sig osedvanligt bra för en avhandling.
God jul IFIM och tack för inbjudan!