Högsta domstolen (”HD”) har i ett beslut slagit fast att det finns en gräns för hur personuppgifter får spridas trots att det är fråga journalistik och att skyddet för individers integritet måste beaktas. HD har alltså gjort en avvägning mellan yttrandefrihet och integritet.
HD har prövat med vilken rätt en organisation haft att få ut allmänna handlingar i brottmål, såsom domar och stämningsansökningar, utan inskränkningar. Hovrätten hade tidigare beslutat att handlingarna skulle lämnas ut men med ett förbehåll som förbjöd organisationen från att sprida personuppgifter såsom namn, personnummer och adresser till allmänheten och betalande kunder. Organisationen överklagade Hovrättens beslut till HD, vilka nu tagit ställning i ett beslut om begränsningen var förenlig med lagstiftningen.
En central fråga i målen har varit om handlingarna omfattades av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, särskilt i relation till EU:s Dataskyddsförordning (“GDPR”) och den s k Kompletteringslagen (Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till GDPR. HD konstaterade att risken för att de begärda uppgifterna skulle behandlas i strid med dataskyddsreglerna var tillräckligt stor för att sekretess skulle gälla. HD skriver i sina beslut att ett massutlämnande av brottmålsdomar, där känsliga personuppgifter finns med, kräver skyddsåtgärder för att inte strida mot GDPR.
Organisationen har argumenterat för att deras verksamhet är journalistisk och därmed skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen. Högsta domstolen höll med om att journalistisk verksamhet kan ge anledning till undantag från GDPR, men slog fast att detta inte innebär en obegränsad rätt att sprida personuppgifter. Domstolen betonade att det måste ske en avvägning mellan rätten till yttrandefrihet och rätten till skydd för personuppgifter, där integritetsskyddet väger tungt.
Domstolen beslutade därför att hovrättens förbehåll skulle kvarstå, men med vissa justeringar. Det innebär att organisationen inte får tillhandahålla handlingarna i sin helhet till allmänheten eller betalande kunder om detta skulle ge direkt tillgång till personuppgifter. Vidare får organisationen inte erbjuda sökmöjligheter i handlingarna som gör det möjligt att enkelt hitta namn, personnummer eller adresser.
Målet avgjordes av Högsta domstolen i en sammansättning med sju ledamöter där tre justitieråd från Högsta förvaltningsdomstolen ingick. Tre justitieråd var dock skiljaktiga. Två av dem ansåg att överklagandet borde bifallas och att den ena organisationen borde få tillgång till handlingarna utan begränsningar, med argumentet att deras verksamhet är journalistisk och därmed undantagen från GDPR. Ett tredje justitieråd menade att målet borde ha avskrivits och att det inte ens fanns förutsättningar för att lämna ut handlingarna med förbehåll.
Målet visar på en komplex juridisk avvägning mellan rätten till insyn i rättsliga handlingar och skyddet för enskildas personuppgifter. Att tre av sju domare var skiljaktiga visar även att rätten i detta mål tycker att det är komplicerad materia utan självklara och enkla svar.
__________________