Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett mål prövat två stolars likhet och kommit fram till att de särskiljer sig från varandra, men en domare var skiljaktig.
Att ”gå till doms” är alltid lite av en tombola. Detta mål särskiljer sig inte i denna del. Att bedöma huruvida två upphovsrättsligt skyddade verk liknar varandra eller särskiljer sig från varandra har gäckat upphovsrättsjurister och akademin under lång tid.
Det kan röra ett musikverk, ett foto som fungerar som förlaga till ett konstverk eller som i detta mål- en stol som står som förlaga till en annan [karm]stol. I detta mål är det även intressant att se hur brett det upphovsrättsliga skyddet är - å ena sidan - och hur svårt det är att skydda sina rättigheter, å andra sidan.
Sundal-stolen
Jackie-stolen
Sammanfattning av domstolens resonemang
Sammanfattningsvis menar Patent- och marknadsöverdomstolen att det vid ett helhetsintryck framgår att Sundal-stolen skiljer sig från Jackie-stolen i sådan grad att Sundal-stolen inte faller inom Jackie-stolens upphovsrättsliga skydd. Vid detta förhållande menar domstolen att Sundal- stolen inte heller utgör en beroende bearbetning av Jackie-stolen. Sundal-stolen gör därmed inte intrång i Jackie-stolens upphovsrätt. Patent- och marknadsdomstolens domslut ska därför fastställas i huvudsaken.
Hur kom domstolen fram till sin slutsats?
Vad gäller frågan om ett verks skydd har EU-domstolen uttalat att när ett alster uppfyller förutsättningarna för att utgöra ett verk ska alstret vara upphovsrättsligt skyddat. I det sammanhanget har EU-domstolen påpekat att omfattningen av skyddet inte är beroende av den grad av kreativ frihet som dess upphovsman har haft och det är således inte svagare än det skydd som ges alla andra verk. (Se mål C-683/17, Cofemel, EU:C:2019:721, punkten 35.)
Av detta följer, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen, att det upphovsrättsliga skyddet för ett alster av brukskonst som utgör ett verk inte är svagare än det skydd som ges verk av andra slag; skyddet ska i grunden vara detsamma för alla slags verk. Den omständigheten att variationsutrymmet- eller utrymmet för kreativa val kan vara mer begränsat vid utformningen av ett alster av brukskonst ska således inte i sig leda till att verkets upphovsrättsliga skydd påverkas.
Att det upphovsrättsliga skyddet för ett alster av brukskonst alltså i grunden ska vara detsamma som för andra slags verk innebär dock, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen, inte att det enskilda verkets originalitet saknar betydelse vid en intrångs- bedömning.
Oberoende av vad det är fråga om för slags verk måste i varje enskilt fall bedömas hur vidsträckt skydd ett verk har och om ett påstått intrångsgörande alster är så pass likt verket att det faller inom dess skyddsomfång. Ett mer originellt verk erhåller i det enskilda fallet, i likhetshänseende, vid en jämförelse med ett påstått intrångsobjekt, ett mer omfattande skyddsomfång än ett mindre originellt verk. Det anförda innebär att skyddsomfånget för varje enskilt verk - oberoende av om det utgör ett alster av brukskonst eller annat slags verk - kan sägas vara beroende av verkets originalitet (se t.ex. NJA 1994 s. 74; se även t.ex. Levin och Hellstadius, Lärobok i immateriakätt, JUNO version 12, avsnitt JJ.F.3.D. Brukskonst och arkitektur m.m., och Wessman m.fl. Immaterialrättens struktur, JUNO version l, avsnitt 2.2.4. Upphovsrättens omfång).
I detta fall är det fråga om två karmstolar som är utformade för att fungera i vård- och omsorgsmiljö och för att uppfylla särskilda funktionella krav. Av utredningen har framkommit att det förekommit karmstolar med liknande utseenden som båda dessa stolar. Det är också ostridigt att Jackie-stolen utformats efter inspiration från tidigare karmstolars utseenden och detaljer.
Vid en jämförelse mellan de i målet aktuella stolarna uppvisar de sett från vissa vinklar likheter. Till exempel ser stolarna relativt lika varandra ut sedda rakt framifrån och rakt från sidan. Det finns även detaljer på de båda stolarna som uppvisar likheter, t.ex. de läderstroppar med vilka ryggdynan fästs på stolarnas baksida.
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen blir det däremot vid en granskning från andra vinklar och på närmare håll tydligt att stolarnas övergripande utseenden skiljer sig åt. Särskilt framträdande är det- vilket också parternas sakkunniga Torsten Hild och delvis även Nina Jobs varit inne på - att stolarna är formgivna med utgångspunkt i skilda formspråk. Medan Jackie-stolen har en vad som kallats additativ design, där stolen är uppbyggd med många och separat synliga delar, uppvisar Sundal-stolen en mer integrerad och sammanhållen formgivning, i vilka de enskilda delarna i stolen inte är lika framträdande. Dessa skilda formspråk medför att Jackie-stolen med dess tydligt ihopsatta komponenter ger ett annat intryck än det som Sundal-stolen förmedlar. Till detta kommer, som Patent- och marknadsdomstolen redovisat, att utformningen av stolarnas beståndsdelar skiljer sig åt på flera sätt. Härvid kan särskilt framhållas att stolarnas armstöd, som är närmast dominerande i båda stolarnas formgivning, är både utformade och förankrade i respektive stol på vitt skilda sätt.
Skiljaktig mening
Ett hovrättsråd hade en skiljaktig mening som är av intresse och visar sakens komplexitet.
Av särskilt intresse är att det skiljaktiga hovrättsrådet menar att det s k Smultronmålet från 1994 har spelat ut sin betydelse enär det har kommit nyare domar från EU-domstolen som (s.a.s.) gör det äldre målet obsolet.
Hon skriver (kursivt nedan):
Smultronavgörandet tillkom innan direktiv 2001/29 genomfördes. Om det fortfarande ska anses vägledande kan det tas till intäkt för att brukskonst åtnjuter ett mer begränsat skydd än andra verk, och att en ganska närgången jämförelse ska göras med s.k. prior art för att fastställa skyddsomfånget. Jag anser att ett sådant förhållningssätt är problematiskt av flera skäl. Till att börja med finns det inget objektivt nyhetskrav inom upphovsrätten av det slag som återfinns i patenträtten och mönsterrätten. Kravet på särprägel återfinns inom mönsterskyddet men saknar motsvarighet i upphovsrätten. Vidare är det är oklart vad man egentligen gör när man jämför med det s.k. befintliga formförrådet. Vad som anförs som befintligt formförråd kan tex. mycket väl utgöras av konstverk med stort skyddsomfång. Men framför allt framstår metoden som oförenlig med unionsrätten vid en direktivkonform tolkning.
Det är över huvud taget svårt att hitta exempel på att EU-domstolen gör några jämförelser med det allmänna formförrådet för att fastställa ett verks skyddsomfång. Däremot har EU-domstolen lagt fast att när förverkligandet av ett alster har fastställts av tekniska överväganden, regler eller krav som inte lämnar utrymme för något utövande av en kreativ frihet, ska alstret i fråga inte anses ha den originalitet som krävs för att utgöra ett verk. Men domstolen framhöll samtidigt att när ett alster utgör ett verk, ska alstret i denna egenskap vara upphovsrättsligt skyddat i enlighet med direktiv 2001/29. Omfattningen av skyddet är då inte beroende av den grad av kreativ frihet som dess upphovsman har haft och det är således inte svagare än det skydd som ges alla andra verk som omfattas av direktivet. (Mål C-683/17, Cofemel, EU:C:2019:721, punkterna 31 och 35.)
Vidare skriver hon:
Med tillämpning av de rättsliga överväganden som nu har redovisats gör jag följande bedömning.
Sundal-stolen ger samma helhetsintryck som Jackie-stolen sedd framifrån och från sidan. Vid en närmare granskning skiljer sig stolarna, främst när man ser dem uppifrån (varvid armstödens utformning blir synliga) och bakifrån (där ryggplattans utformning skiljer sig åt). Det första intrycket är ändå att det är fråga om samma stol. Det krävs en mer sakkunnig och informerad granskning för att skillnaderna ska framträda.
Sammantaget är Jackie-stolen igenkännbar i Sundal-stolen, trots de skillnader som förekommer stolarna emellan.
Till igenkännbarheten ska läggas följande. Jackie-stolen togs enligt utredningen i målet fram år 2014 och lanserades på Möbelmässan år 2015. Den hade alltså funnits tillgänglig på marknaden i flera år när den omtvistade Sundal-stolen år 2018 erbjöds vid en offentlig upphandling. Av den skriftliga bevisningen har framgått att Trollhättans kommun hänvisade till Jackie-stolen i förfrågningsunderlaget till den offentliga upphandlingen för särskilt boende i augusti 2018. Inputbolagen och Signera har haft tillgång till förfrågningsunderlaget. Omständigheterna sammantaget innebär att bevisbördan går över på bolagen att göra sannolikt att Sundal-stolen framtagits självständigt.
Vad som anförts om den tidigare versionen av Sundal-stolen från 2012, liksom Samir Sabas uppgifter om sitt arbete med att utveckla stolen, är inte tillräckligt för att göra sannolikt att Sundal-stolen tagits fram självständigt.
Det innebär att Sundal-stolen faller inom Jackie-stolens skyddsomfång, varför upphovsrättsintrång föreligger.
En stilla reflektion
Det är uppenbart att konst i alla dess uttrycksformer väcker känslor. Det är även uppenbart att upphovsrätten, som bland annat ska fånga upphovsmannens ensamrätt, är mycket komplicerad och oförutsebar när den ska prövas domstolsvis.
Den som går till doms bör vara väl förberedd och öppen för att alla utfall är plausibla och att inte ta någon utgång för given.
Som Tage Danielsson sa: “Den är säll som gör till rättesnöre att tänka efter före”.
_________
Se hur vi arbetar med kommersiella tvister