Den tilltalade frias i "En svensk tiger"-målet

Domstolen har kommit fram till att den tilltalade ska frikännas och att han slipper att betala skadestånd. Både rådmannen och de tre nämndemännen var eniga om detta.

Vad har den tilltalade gjort

Den tilltalade har publicerat olika varianter av en tiger som är mycket lik originalverket till En Svensk Tiger. Likheten mellan den tilltalades bearbetning och originalet är mycket lika förutom i några bärande delar enär han har placerat en armbindel med ett hakkors runt tigerns tass. Dessutom gör tigern en Hitlerhälsning med den andra tassen.

Invändningar i målet, varför det inte anses vara ett upphovsrättsligt intrång

 Enligt den tilltalade har den bearbetade tigern använts för en samhällsorienterande poddradio som den tilltalade driver samt i en bok på samma tema. Tigern har enligt den bearbetande upphovsmannen endast använts i ett kritiskt sammanhang där den har fått representera svensk undfallenhet mot Nazityskland under andra världskriget. 

Domstolens bedömning

Domstolen har gått på den bearbetande upphovsmannens linje, nämligen att tigern ( i dess bearbetade form) utgjort ett parodiskt inslag i hans kommunikation. Den parodiska udden är enligt domstolens bedömning inte riktad mot originalverket i första hand, utan snarare mot den symbolik som En Svensk Tiger har fått över tid. Flams användning av tigern faller därmed under det s.k. parodiundantaget, en princip som i svensk rätt har utvecklats i domstolspraxis med stöd av framför allt EU-rätten. Undantaget innebär förenklat att det kan vara tillåtet att använda andras skyddade verk, exempelvis om det sker i ett förlöjligande syfte och på ett sätt som märkbart skiljer sig från originalverket.

Patent- och marknadsdomstolens avgörande behandlar den principiella frågan om var gränsen går mellan upphovsrätt och tillåtna parodier. Domstolen har funnit att den tilltalades tiger är alltför lik originalverket för att vara ett nytt och självständigt verk. Däremot har den förklaring som den tilltalade lämnat inför domstolen visat på att den tilltalade med parodins grepp endast har velat ifrågasätta det budskap som En Svensk Tiger historiskt är förknippad med. Vid en avvägning mellan de motstående intressena i målet har domstolen kommit fram till att detta har varit tillåtet.

 ___

Se hur vi arbetar med medierätt

Läs domen här

WETTERBERG Advokatbyrå är i god form

WETTERBERG Advokatbyrå har tillsammans med Nina Ulmaja, en prisbelönt formgivare, tagit fram en ny formgivning till vår advokatbyrå vilken vi är mycket stolta över.

I samband med detta gör vi vår första “fysiska” marknadsföring i tidskriften HOOM, en tidskrift som andas god form.

Formgivning av Nina Ulmaja

H&M sanktioneras med ett belopp om 369.730.569 kr i Tyskland

H&M har sedan 2014 behandlat personuppgifter om de anställdas privatförhållanden och lagrat informationen på en nätverksenhet. Företaget har bl.a. genomfört ett s k "Welcome Back Talk" efter att anställda återvände till jobbet efter semester eller sjukdom. Den information som blev känd i detta sammanhang - inklusive information om sjukdomssymtom och diagnoser hos de anställda - registrerades och lagrades. Dessutom har företaget behandlat personuppgifter rörande familjeproblem och religiösa övertygelser., vilket alltså utgör s k känsliga personuppgifter vilka enligt huvudregeln inte får behandlas alls.

Informationen som lagrats på nätverksenheten var tillgänglig för 50 chefer i företaget och användes bland annat för att utvärdera de anställdas arbetsprestanda och för att fatta anställningsbeslut. Datainsamlingen blev känd på grund av ett tekniskt konfigurationsfel i oktober 2019, de känsliga personuppgifterna var i samband med detta tillgängliga för hela företaget i flera timmar.

Efter att överträdelsen blev känd har ledningen bett de anställda om ursäkt och erbjudit ekonomisk ersättning. Dessutom infördes ytterligare skyddsåtgärder tillsammans med den tyska dataskyddsmyndigheten.

Överträdelsen relaterar huvudsakligen till artikel 5 och 6 GDPR, nämligen regleringarna om de grundläggande principerna samt de lagliga grunderna för att behandla personuppgifter.

___

Se närmare hur vi arbetar med GDPR och hur ni kan undvika höga sanktionsavgifter.

Världsstjärnans rykte löser varumärkestvist

”Stavas det MASSI eller MESSI?”

”Fotbollsspelaren eller klädmärket?”

”Ja, precis.”

Risken att konsumenten förväxlar ett nytt registrerat varumärke med ett annat, befintligt varumärke är ett sätt stoppa en ny registrering. När världsstjärnan Lionel Messi* ansökte om registrering av ett nytt varumärke i huvudsak bestående av hans efternamn invände det spanska bolaget som ägde varumärket MASSI att det förelåg en risk för förväxling mellan de två.

Varumärket MASSI är registrerat för bl.a. kläder, skor och cykelhjälmar. En del av varumärket användes alltså på olika sorters sportutrustning, vilket inte är irrelevant – en del av risken för förväxling är om varumärken används på samma eller liknande områden.

 EUIPO, EU:s immaterialrättsmyndighet, höll med om förväxlingsrisken och ogiltigförklarade Lionel Messis nya varumärke. Detta hände 2013 och var bara början på en serie överklaganden från båda sidor. 

 Rättvisans kvarnar maler länge i unionen. Nu, den 17 september 2020, meddelade slutligen EU-domstolen att de avvisar ett överklagande från EU:s immaterialrättsmyndighet och bolaget som äger varumärket MASSI.

 Motiveringen?

Fotbollsspelarens rykte motverkar alla visuella och fonetiska liknelser mellan de två varumärkena och utesluter all sannolikhet till missförstånd.  

 *För er som inte delar EU-domstolens uppfattning om den svarandes berömmelse så är Lionel Messi en argentinare som ofta, enligt Wikipedia, rankats som världshistoriens främste fotbollsspelare.

___

 Se hur vi hjälper klienter med immaterialrättsliga frågor->

”35-åringen” 17 år senare

Idag är det 17 år sedan det fruktansvärda mordet på Anna Lindh. I samband med mordet blev en oskyldig person häktad, den s k 35-åringen.

Jönköpingsposten (JP) skriver om detta idag och Dag Wetterberg blir intervjuad rörande yttrandefriheten och svårigheterna att vinna framgång mot medierna.

___

Se hur vi arbetar med medierätt->

Privacy Shield-samarbetet ogiltigförklaras – hur påverkas er organisation?

Den 16 juli kom EU-domstolens kanske mest betydelsefulla avgörande i år. Domen handlar om en central fråga för internationell handel och en av de mer invecklade frågorna under GDPR, nämligen regelverket kring hur personuppgifter om EU-medborgare får föras ut från EU till s.k. tredjeländer. 

EU-domstolen ogiltigförklarar Privacy Shield-samarbetet mellan EU och USA och kastar samtidigt en skugga över möjligheten att använda standardavtalsklausuler för att legitimera överföringar av personuppgifter.

Dessa två mekanismer har, tills nu, använts för den stora merparten av alla överföringar av personuppgifter till USA. Efter detta senaste avgörande, blir det ens möjligt att lagligen överföra personuppgifter till USA?

 Under GDPR:s föregångare, Dataskyddsdirektivet, överenskom EU-kommissionen och USA:s regering om en lösning för transatlantiska överföringar av personuppgifter som alltså kallades Privacy Shield. Mottagare av personuppgifter i USA kunde välja att certifiera sig mot en uppsättning regler; enkelt uttryckt kunde företag och andra organisationer frivilligt lova att hålla en standard som liknar den som råder i EU. De som var certifierade kunde lagligen motta personuppgifter från EU. En lista över de som var certifierade hölls tillgänglig och sökbar över internet, vilket underlättade internationell handel.

Samarbetet var inte helt okontroversiellt. Framförallt ansåg många att Privacy Shield inte gjorde tillräckligt för att begränsa amerikanska säkerhetstjänsters tillgång till data om EU-medborgare. EU-medborgares grundläggande rätt till skydd för privatlivet och sina personuppgifter äventyrades därför.

 EU-domstolen har nu nått samma slutsats, dvs. att Privacy Shield inte omfattade tillräckliga skyddsmekanismer på den amerikanska sidan. EU-domstolen konstaterar också att s.k. standardavtalsklausuler, ett kontraktsbaserat alternativ till Privacy Shield som tecknas mellan överförare och mottagare av personuppgifter, inte kategoriskt kan avfärdas som ett alternativ.

 EU-domstolen betonar att om standardavtalsklausuler ska användas för att legitimera överföringar så måste överföraren först bedöma det rättsliga läget i mottagarlandet och huruvida detta är tillräckligt gott för att de överförda personuppgifterna ska vara skyddade.

 Är rättsläget i USA sådant att inte ens standardavtalsklausuler är tillräckliga för att skydda personuppgifter som överförs dit, utifrån GDPR? Om detta är åsikterna många, och de spretar brett, särskilt efter vad EU-domstolen beskriver om rättsläget i ogiltigförklarandet av Privacy Shield.

Bara en sak kan sägas kategoriskt. Varje personuppgiftsansvarig måste göra sin egen bedömning, utifrån sina egna överföringar och sina egna syften. Nu är det kanske värt att tänka efter en andra gång om det verkligen är nödvändigt att anlita en tjänst om det betyder att data förs över till USA. 

_____

Läs domen

Se hur vi hjälper organisationer i deras arbete med GDPR

Idag (den 12 juli 2020) börjar EUs Plattformsförordning att gälla i hela EU-området

Bakgrund till förordningen

Syftet med förordningen är att främja rättvisa villkor och transparens för företag som använder plattformar och sökmotorer.

Onlinebaserade förmedlingstjänster kan vara avgörande för den kommersiella framgången för de företag som använder sådana tjänster för att nå kunder. För att företagen till fullo ska kunna dra nytta av den onlinebaserade plattformsekonomin är det därför viktigt att de kan lita på de onlinebaserade förmedlingstjänster som de ingår affärsförbindelser med.

Detta är viktigt framför allt eftersom den ökande förmedlingen av transaktioner via onlinebaserade förmedlingstjänster, som förstärks av starka datadrivna indirekta nätverkseffekter, leder till att sådana företagsanvändare, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag, i allt högre grad blir beroende av dessa tjänster för att kunna nå konsumenterna.

Med tanke på detta ökande beroende har leverantörerna av sådana förmedlingstjänster ofta en överlägsen förhandlingsposition, som gör att de i praktiken kan bete sig ensidigt på ett sätt som kan vara orättvist och kan skada företagsanvändarnas legitima intressen och indirekt även unionens konsumenters intressen. De kan till exempel ensidigt ålägga företagsanvändare metoder som starkt avviker från god affärssed eller strider mot god tro och heder. I denna förordning behandlas sådana potentiella motsättningar i den onlinebaserade plattformsekonomin.

Vad innebär lagstiftningen i praktiken?

EU:s plattformsförordning ställer bland annat (ej uttömmande) krav på att företag som äger plattformar ska:

-       Utforma sina användarvillkor på ett enkelt och begripligt språk;

-       Förvarna sina företagsanvändare om ändringar av användarvillkor;

-       Motivera sina beslut att avbryta eller avsluta sina tjänster. Om tjänsten helt avslutas ska företaget som regel informera om det i god tid innan avslutet;

-       Informera om de parametrar som bestämmer rangordningen av erbjudanden på webbplatsen;

-       Informera om huruvida plattformens egna varor och tjänster på något sätt behandlas mer förmånligt än övriga användares;

-       Informera om vilken data företagsanvändare får tillgång till, exempelvis betyg och omdömen från konsumenter;

-       Informera om eventuella förbud för företag som använder plattformen att tillhandahålla varor och tjänster på gynnsammare villkor via andra försäljningskanaler;

-       samt inrätta ett system för hantering av klagomål från företagsanvändare.

För företag som äger sökmotorer ställer förordningen bland annat krav på att:

-       Ge enkel och begriplig information om de parametrar som bestämmer rangordningen på sökmotorn;

-       Informera om huruvida sökmotorns egna varor och tjänster på något sätt behandlas mer förmånligt än varor och tjänster som erbjuds av dess användare.

Sammanfattning och implikationer

Den nya lagen innebär att företagsanvändare- alltså, en privatperson eller juridisk person som affärs- eller yrkesmässigt via onlinebaserade förmedlingstjänster erbjuder konsumenter varor eller tjänster inom ramen för sin närings- eller yrkesverksamhet – måste implementera och följa förordningen fr.o.m. idag, den 12 juli 2020.  

_______

Se gärna den informativa filmen Does the P2B apply to you? producerad av Digital Single Market om den nya förordningen [klicka här]

Kontakta oss om ni behöver hjälp att implementera den nya förordningen i er verksamhet.

Citerade i Göteborgs-Posten

Läs gärna dagens Göteborgsposten och Caroline Widenheims artikel ’När litteraturen blev förtal’.

Artikeln behandlar det högst aktuella ämnet huruvida bokförlagen blivit försiktigare i sina publiceringar för att undvika förtalsprocesser.

Göteborgs-Posten den 11 juli 2020

Se hur vi arbetar med Medierätt

Är det tufft att vinna förtalsmål?

Ja, generellt sett är det mycket svårt att vinna sådana mål.

Se intervjun i SVT med Dag Wetterberg som reder ut begreppen.

Se även hur vi arbetar med medierätt.

En moderniserad radio- och tv-lag

Den 1 december 2020 får Sverige en moderniserad radio- och tv-lag.

Sverige ska genomföra EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster (AV-direktivet). Genomförandet kommer huvudsakligen ske genom ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696).

Bland annat införs ett nytt kapitel om videodelningsplattformar. Det är tjänster som tillhandahåller allmänheten audiovisuellt innehåll, dvs. rörlig bild med eller utan ljud, som användare laddat upp på plattformen. Genomförandet medför även en rad ändringar i lagens bestämmelser om audiovisuella medietjänster dvs. tv-sändningar och beställ-tv. Ändringar görs i bestämmelserna om skydd av barn, krav på program med europeiskt ursprung, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och om produktplacering och reklam.

Se hur vi arbetar med medierätt

Läs lagrådsremissen här

SVT förlorar mot Ekeroth i Högsta Domstolen

Informationsfrihet vs. upphovsrätt 0-1

Idag kom domslutet från Högsta domstolen rörande det mycket intressanta målet där SVT överklagat  Svea hovrätts, Patent- och marknadsöverdomstolen, dom 2019-07-15 i mål PMT 1473-18. Det är mycket sällan civilrättsliga mål i Patent- och marknadsöverdomstolen hänskjuts till Högsta domstolen då en prövning i Patent- och marknadsöverdomstolen i sig är vägledande för rättstillämpningen. Högsta domstolen skriver i sina domskäl att: även om yttrandefriheten och informationsfriheten har hög dignitet i den svenska rättsordningen - något som kommer till uttryck genom flera före-skrifter i grundlagarna -.har även skyddet för upphovsrätten är förankrat i grundlag (2 kap. 16 § regeringsformen).

Högsta domstolens (“HD”) slutsatser

HD konstaterar att Kent Ekroth har rättigheter till filmen som framställare av en ljud- och bildupptagning (46 § upphovsrättslagen) och, för de enskilda fotografierna i filmen, som fotograf (49 a §). Inskränkningen i 23 § är tillämplig i fråga om fotografirätten, medan inskränkningen i 25 § är tillämplig avseende såväl KEs rätt som fotograf som hans rätt som framställare av upptagningen. 28.

Vidare skriver de i domskälen att bestämmelserna i 23 och 25 §§ (upphovsrättslagen) inte tolkningsvis kan ges någon annan innebörd i de nu aktuella avseendena än och att SVT inte har visat att fotografierna ur filmen är offentliggjorda i upphovsrättslagens mening, vilket är den grundläggande förutsättningen för att inskränkningen i 23 § ska kunna åberopas till stöd för ett förfogande. SVT har inte heller hittat stöd för att deras publiceringar rört en dagshändelse (därför gäller inte heller denna inskränkning).

Sammanfattningsvis anser inte HD att det allmänna informationsintresset utsläcker Ekeroths rätt att få ersättning för SVT:s utnyttjande av hans alster.

Läs mer om hur vi hjälper klienter rörande Medierättsliga frågor

Läs domen

Datainspektionen utfärdar en sanktionsavgift på 75 miljoner kronor mot Google för att företaget bryter mot GDPR.

Datainspektionen är kritisk till att Google inte har tagit bort två av de sökträffar som myndigheten beslutade om 2017.

I det ena fallet har Google gjort en för snäv bedömning av vilka webbadresser som faktiskt ska tas bort från sökresultat.

I det andra fallet har Google inte tagit bort ett sökresultat tillräckligt snabbt. Enligt Datainspektionen meddelar Google företaget sajten ifråga om detta på ett sätt som gör att sajtägaren får reda på vilken webbsida det rör och vem som begärt att få sökresultat borttagna. Förfarandet gör det möjligt för sajtägaren att ompublicera webbsidan med en ny webbadress som kommer att visas vid Google-sökningar, något som i praktiken sätter rätten att få sökresultat borttagna ur spel. 

Enligt Datainspektionen har Google har inget rättsligt stöd för att informera sajter när sökresultat tas bort och ger vilseledande information till enskilda som vill få sökresultat borttagna. Därför utfärdar Datainspektionen en sanktionsavgift även för detta och förelägger Google att upphöra med att skicka sådan information.

Se hur vi arbetar och hjälper klienter att följa GDPR.

Läs Datainspektionens beslut i pdf-format

Mordpodden- får man använda innehållet i en bok i ett annat medieformat hur som helst?

Det korta svaret är: N E J

Frågan som prövades i Patent- och marknadsdomstolen (brottmål) var huruvida boken Kakelugnsmordet (“Verket”), skriven av författaren och journalisten Lars Ohlson, fick användas som underlag till det aktuella poddavsnittet.

Lars Ohlson har skrivit ett flertal faktabaserade böcker, bl.a. Kakelugnsmordet som publicerades år 2015. Boken handlar om en verklig händelse där en banktjänsteman mördade en kund och brände upp offrets kropp i kakelugnar. Mordet begicks på 1960-talet och var då uppmärksammat i media. Lars Ohlson arbetade med boken Kakelugnsmordet i flera år och gjorde bl.a. flera exklusiva intervjuer med mördaren. Under arbetet fick Lars Ohlson också tillgång till bl.a. privata brev och dagboksanteckningar m.m. från både mördaren och offret. Kakelugnsmordet innehåller därför i stor utsträckning uppgifter som inte tidigare varit allmänt tillgängliga. Boken omfattar totalt ca 300 sidor och finns även som ljudbok.

Journalisterna som skapat Mordpodden (“Poddarna”) är utbildade journalister. De började producera podcasten Mordpodden år 2016 som ett projektarbete under studietiden men har sedan några år tillbaka podden som sin huvudsakliga försörjning. Mordpodden beskriver i varje avsnitt ett eller ibland flera verkliga mord och har hittills sänts i omkring 80 avsnitt. När det gäller det i målet aktuella poddavsnittet hämtades en hel del av underlaget från Verket. Lars Ohlson hörde det aktuella avsnittet under hösten 2017 och ansåg att det var ett plagiat av hans bok Kakelugnsmordet.

Poddarna gjorde gällande att de framställt ett nytt självständigt verk som inte gjorde intrång i upphovsrätten till boken. Patent- och marknadsdomstolen bedömde att poddavsnittet inneburit intrång i upphovsrätten och att programledaren som skrivit underlaget till poddavsnittet varit oaktsam. Det är även intressant att notera att en av Poddarna blev fälld för att inte ha namngivit författaren i Mordpodden, alltså ett brott mot den ideella rätten. Den ena Poddaren dömdes till 70 dagsböter (se dom nedan).

Läs mer om hur vi hjälper klienter rörande medierättsliga frågor.

Läs domen

K special: "Josefin Nilsson – Älska mig för den jag är" fälls för privatlivsintrång

Granskningsnämnden för radio och tv har fällt SVT-för dokumentären "K special: Josefin Nilsson – Älska mig för den jag är" för privatlivsintrång. Programmet frias dock i fråga om opartiskhet och saklighet.

Även om det finns ett betydande intresse av att förmedla berättelser om den problematik som dokumentären delvis behandlade anser Granskningsnämnden att den skådespelare det handlade om inte har någon framskjuten ställning i samhället och det finns inte heller någon annan omständighet som gör att det uppkomna intrånget i hans integritet var motiverat av ett oavvisligt allmänt intresse. Programmet strider därför mot bestämmelsen om respekt för privatlivet.

När det gäller frågan om identifiering konstaterar nämnden att även om inte skådespelaren var namngiven i dokumentären och att det inte heller lämnades andra explicita uppgifter var skådespelaren identifierbar för en vid krets av personer som redan kände till förhållandet mellan Josefin Nilsson och den aktuella skådespelaren.

___

Se hur vi arbetar och hjälper klienter rörande medierättsliga frågor.

Läs Granskningsnämndens beslut här.

De nya yttrandefrihetsfrågorna

Idag höll Dag Wetterberg ett seminarium rörande de nya yttrandefrihetsfrågorna för studenter som går specialkursen i IT-rätt på Stockholms Universitet.

Den personliga integriteten och yttrandefriheten kan ibland utgöra varandras motsatser. Den ena rättigheten skyddar vår rätt till integritet (bland annat att inte förekomma i sammanhang där vi inte vill delta) och den andra rättigheten, yttrandefriheten, skyddar vår demokratiska rättighet att få yttra oss och ta del av information som anses vara skyddsvärd ur ett yttrandefrihetsrättsligt perspektiv.

Under seminariet gick vi igenom och diskuterade skärningspunkterna mellan två grundlagsfästa rättigheter.

Tack alla studenter som diskuterade och tillförde ämnet nya spännande vinklar.

___

Se hur vi arbetar och hjälper klienter att följa GDPR.

Se hur vi arbetar och hjälper klienter i medierättsliga frågor.

Som att lösa Rubik's kub

Idag meddelade Tribunalen, som prövar överklaganden av bindande beslut från EU:s myndigheter, sitt slutliga avgörande i en fråga som överklagats till domstolen två gånger sedan 2006.

Brittiska Seven Towns registrerade ett Europeiskt 3D-varumärkesskydd för en kub med ett 3x3-rutnät på varje sida (en Rubiks kub) 1999. Tyska Simba Toys ansökte 2006 om ogiltighet av skyddet, och hävdade att eftersom varumärkesskyddet skyddade en teknisk lösning, möjligheten att rotera delar av den kub som visades, var skyddet ogiltigt. Varumärke ska nämligen inte skydda tekniska lösningar, något som istället skyddas genom patent.

Frågan prövades i flera omgångar hos Europeiska Immaterialrättsmyndigheten (EUIPO) och Tribunalen, med olika resultat. Tribunalen återförvisade ärendet till EUIPO, vars beslut så småningom överklagades.

Efter 13 år är alltså frågan avgjord idag: ett varumärke kan inte bestå av en bild av en produkt, där bildens främsta utmärkande egenskaper också är nödvändiga för att uppnå den tekniska lösning som ingår i produkten.

Låter det invecklat? Som att bearbeta en fråga från flera håll; ett steg fram, ett tillbaka.

Lite som Rubiks kub.

Det återstår att se om alla sidor på kuben är lösta. Avgörandet kan överklagas till EU-domstolen, men överklagandet begränsas till rättsfrågor såsom rättegångsfel eller att Tribunalen åsidosatt EU:s rättsordning.

Läs hela domen här.

Läs mer om hur vi hjälper klienter med immaterialrättsliga frågor här.

Får man avbryta Maverick (i Top Gun) när han sjunger för en kvinna i en bar?

Nej, det får man inte.

Detta fick TV4 erfara i ett beslut från Granskningsnämnden idag. Sändningen fälls eftersom den strider mot bestämmelsen om när program får avbrytas av annonsering. Top Gun var en amerikansk långfilm som handlade om en stridspilot i den amerikanska militären. I en av filmens scener gick huvudkaraktären Maverick fram till en kvinna i en bar. Maverick tog fram en mikrofon och började sjung en låt. Hans pilotkollegor stämde in i låten och sjöng med. Maverick satte sig ner på en stol bredvid kvinnan i baren och en av hans kollegor tog över mikrofonen och började sjunga. Sedan avbröts sändningen av annonser. Efter annonsavbrottet återupptogs filmen i samma scen.

Granskningsnämnden anser att överträdelsen motiverar en avgift om 50 000 kronor och har ansökt hos förvaltningsrätten om att TV4 AB ska betala en särskild avgift för det felaktigt placerade annonsavbrottet.

Läs beslutet

Se hur vi arbetar och hjälper klienter med yttrandefrihetsrättsliga frågor.

Dataskyddsförordningen GDPR: förstå och tillämpa i praktiken NU SOM E BOK

Hur ska man hantera biträdesavtal och inbördes arrangemang? Vad ingår i dataskyddsombudets arbetsuppgifter och hur ska man utföra dem? Hur ska man hantera incidenter, rättigheter och gallring? Vad går gränsen för yttrandefrihet och vad får användningen av big data för betydelse vid användning av sociala medier?

Denna nya upplaga är grundligt genomarbetad och innehåller nu ännu fler konkreta tips och lättbegripliga checklistor, avtalsmallar, faktarutor och andra slags visualiseringar. De juridiska delarna har fördjupats med genomgång av rättsfall och djupare analyser av de komplexa regelverken.

————-

Se hur vi arbetar och hjälper klienter att följa GDPR.

Juridiska aspekter på yttrandefriheten i skönlitteraturen

Romanen Märit av Ing-Marie Eriksson är den enda svenska romanen som fällts för tryckfrihetsbrottet förtal. I en artikel i tidskriften Advokaten skriver advokat Dag Wetterberg om viktiga juridiska aspekter i målet som rör yttrandefriheten på skönlitteraturens område.

Juridiken rörande yttrandefriheten och skönlitteraturen kännetecknas av en viss torftighet eftersom det saknas en utvecklad rättspraxis på området. Det enda mål vi har i Sverige där en skönlitterär författare dömts för förtal är det så kallade Märitmålet.

Intressant att notera är att målet stannade i hovrätten och alltså utifrån den allmänna rättsläran och läran om juridikens källor inte är prejudicerande. Endast mål som prövas i Högsta domstolen eller i Högsta förvaltningsrätten har en prejudicerande verkan.

Läs artikeln i tidskriften Advokaten.

Se hur vi arbetar och hjälper klienter med yttrandefrihetsrättsliga frågor.

British Airways riskerar miljardböter efter IT-läcka

Dag Wetterberg, advokat och expert på GDPR-frågor, kommenterar nyheten i en artikel i Dagens Juridik.

Den brittiska dataskyddsmyndigheten meddelade igår att man påfört British Airways en sanktionsavgift på drygt två miljarder kronor efter en personuppgiftsläcka som drabbade nära en halv miljon passagerare. Sanktionsavgiften är den största som delats ut sedan GDPR trädde i kraft förra året.

Dag Wetterberg tror att detta kan få fler stora företag att få upp ögonen för vikten av informationssäkerhetsarbete:

– Även om GDPR uppmärksammats redan tidigare och näringslivet i stort investerat stora resurser i att uppnå efterlevnad är det sannolikt att rubriker som denna kommer att leda till att än fler organisationer får upp ögonen för vikten av seriöst arbete med informationssäkerhet. Sanktionsavgiften avser just bristande säkerhetslösningar för att skydda personuppgifter.

Läs artikeln i Dagens Juridik.

Se hur vi arbetar och hjälper klienter att följa GDPR.

Läs gärna boken Dataskyddsförordningen -GDPR - förstå och tillämpa i praktiken (Sanoma Utbildning januari 2019)