Behandling av känsliga personuppgifter hos Kungl. Maj:ts Orden vid handläggning av belöningsärenden

I en färsk DS från justitiedepartementet föreslås förordningsbestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter vid Kungl. Maj:ts Orden.

De föreslagna bestämmelserna syftar till att komplettera det förslag till ny förordning om vissa statliga utmärkelser som Kommittén om det offentliga belöningssystemet, de allmänna flaggdagarna och utformningen av anslaget till hovet (Förtjänstutredningen) lämnar i sitt betänkande Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74).

Kommitténs förslag förutsätter att Kungl. Maj:ts Orden behandlar personuppgifter i samband med att Kungl. Maj:ts Orden tar in nomineringar och handlägger belöningsärenden. Det kommer att röra sig om uppgifter i form av namn och kontaktuppgifter för den person som det lämnas förslag om men också andra typer av uppgifter som relaterar till de nominerades insatser. Känsliga personuppgifter som t.ex. uppgifter om politisk åsikt eller filosofisk övertygelse kan, som kommittén skriver i betänkandet, undantagsvis också komma att behandlas i berednings arbetet.

I förslaget framgår det att utredningen anser att förordningen bör slå fast att känsliga personuppgifter ska få behandlas av Kungl. Maj:ts Orden med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett belöningsärende. Det innebär bl.a. att känsliga personuppgifter inte får behandlas för andra ändamål, om det inte finns stöd för det i någon annan författning. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att Kungl. Maj:ts Orden inte kan påverka vilka uppgifter som förekommer i nomineringar som ges in till organisationen.

För det fall att någon lämnar in sådana känsliga personuppgifter som inte får behandlas med stöd av dataskyddsförordningen och kompletterande föreskrifter eller den nu före-slagna bestämmelsen måste de som huvudregel raderas.

Förordningsbestämmelserna föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som kommittén föreslår att den nya förordningen om vissa statliga utmärkelser ska träda i kraft, dvs. den 1 januari 2023.

Se hur vi arbetar med integritetsfrågor

Läs Ju2022/00710 här->

Apropå avkragning

Uppsala och Stockholms stift ansökte om tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att få behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser för att kunna utöva tillsyn över präster och diakoner.

Stiftens tillsyn innebär en granskning av hur präster och diakoner utövar sina uppdrag och efterlever avgivna vigningslöften. Tillsynen kan bland annat leda till att de förklaras obehöriga att arbeta som präster eller diakoner, så kallad avkragning.

IMY:s uppfattning var att det saknades rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och beslutade att inte ge stiften tillstånd. Efter stiftens överklagande beslutar förvaltningsrätten nu att de ska få tillstånd att behandla personuppgifter om lagöverträdelser inom ramen för sin tillsyn över präster och diakoner.

Förvaltningsrätten anser att det inte finns något avtal mellan präster/diakoner och Svenska kyrkan som kan utgöra rättslig grund för stiftens behandling av personuppgifter om lagöverträdelser.  Däremot anser förvaltningsrätten att stiftens behandling av personuppgifter kan grundas på en intresseavvägning eftersom behandlingen är nödvändig för ändamål som rör berättigade intressen och de motstående intressena inte bedöms väga tyngre. Stiften beviljas därför de sökta tillstånden.

Läs hur vi arbetar med integritetsfrågor

Läs domen här

Presentation av WETTERBERGs Advisory board

Presentation av WETTERBERG Advokatbyrås Advisory board

Oavsett om man driver en liten eller en stor verksamhet hamnar man förr eller senare som ägare av ett företag i situationer där man kommer att behöva strategisk rådgivning för att ta sig fram.

I ett aktiebolag tas de strategiska besluten i styrelsen. I ett advokataktiebolag har man endast rätt att ha advokater i styrelsen. Detta kan leda till att organisationen endast har personer omkring sig med samma tänk och samma utbildning som man själv har. Därför har WETTERBERG valt att ha en extern Advisory Board med skickliga och erfarna individer med andra erfarenheter, kunskaper och input. Det handlar om HR-kunnande, affärsmannaskap och strategiskt kunnande från näringslivet. Denna hjälp är ovärderlig och ger en konkurrensfördel för advokatbyrån.

_________

Stolar och dess likhet….eller olikhet (?)

Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett mål prövat två stolars likhet och kommit fram till att de särskiljer sig från varandra, men en domare var skiljaktig.

Att ”gå till doms” är alltid lite av en tombola. Detta mål särskiljer sig inte i denna del. Att bedöma huruvida två upphovsrättsligt skyddade verk liknar varandra eller särskiljer sig från varandra har gäckat upphovsrättsjurister och akademin under lång tid.

Det kan röra ett musikverk, ett foto som fungerar som förlaga till ett konstverk eller som i detta mål- en stol som står som förlaga till en annan [karm]stol. I detta mål är det även intressant att se hur brett det upphovsrättsliga skyddet är - å ena sidan - och hur svårt det är att skydda sina rättigheter, å andra sidan.

Sundal-stolen

Jackie-stolen

Sammanfattning av domstolens resonemang

Sammanfattningsvis menar Patent- och marknadsöverdomstolen att det vid ett helhetsintryck framgår att Sundal-stolen skiljer sig från Jackie-stolen i sådan grad att Sundal-stolen inte faller inom Jackie-stolens upphovsrättsliga skydd. Vid detta förhållande menar domstolen att Sundal- stolen inte heller utgör en beroende bearbetning av Jackie-stolen. Sundal-stolen gör därmed inte intrång i Jackie-stolens upphovsrätt. Patent- och marknadsdomstolens domslut ska därför fastställas i huvudsaken.

Hur kom domstolen fram till sin slutsats?

Vad gäller frågan om ett verks skydd har EU-domstolen uttalat att när ett alster uppfyller förutsättningarna för att utgöra ett verk ska alstret vara upphovsrättsligt skyddat. I det sammanhanget har EU-domstolen påpekat att omfattningen av skyddet inte är beroende av den grad av kreativ frihet som dess upphovsman har haft och det är således inte svagare än det skydd som ges alla andra verk. (Se mål C-683/17, Cofemel, EU:C:2019:721, punkten 35.)

Av detta följer, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen, att det upphovsrättsliga skyddet för ett alster av brukskonst som utgör ett verk inte är svagare än det skydd som ges verk av andra slag; skyddet ska i grunden vara detsamma för alla slags verk. Den omständigheten att variationsutrymmet- eller utrymmet för kreativa val kan vara mer begränsat vid utformningen av ett alster av brukskonst ska således inte i sig leda till att verkets upphovsrättsliga skydd påverkas.

Att det upphovsrättsliga skyddet för ett alster av brukskonst alltså i grunden ska vara detsamma som för andra slags verk innebär dock, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen, inte att det enskilda verkets originalitet saknar betydelse vid en intrångs- bedömning.

 Oberoende av vad det är fråga om för slags verk måste i varje enskilt fall bedömas hur vidsträckt skydd ett verk har och om ett påstått intrångsgörande alster är så pass likt verket att det faller inom dess skyddsomfång. Ett mer originellt verk erhåller i det enskilda fallet, i likhetshänseende, vid en jämförelse med ett påstått intrångsobjekt, ett mer omfattande skyddsomfång än ett mindre originellt verk. Det anförda innebär att skyddsomfånget för varje enskilt verk - oberoende av om det utgör ett alster av brukskonst eller annat slags verk - kan sägas vara beroende av verkets originalitet (se t.ex. NJA 1994 s. 74; se även t.ex. Levin och Hellstadius, Lärobok i immateriakätt, JUNO version 12, avsnitt JJ.F.3.D. Brukskonst och arkitektur m.m., och Wessman m.fl. Immaterialrättens struktur, JUNO version l, avsnitt 2.2.4. Upphovsrättens omfång).

I detta fall är det fråga om två karmstolar som är utformade för att fungera i vård- och omsorgsmiljö och för att uppfylla särskilda funktionella krav. Av utredningen har framkommit att det förekommit karmstolar med liknande utseenden som båda dessa stolar. Det är också ostridigt att Jackie-stolen utformats efter inspiration från tidigare karmstolars utseenden och detaljer.

 Vid en jämförelse mellan de i målet aktuella stolarna uppvisar de sett från vissa vinklar likheter. Till exempel ser stolarna relativt lika varandra ut sedda rakt framifrån och rakt från sidan. Det finns även detaljer på de båda stolarna som uppvisar likheter, t.ex. de läderstroppar med vilka ryggdynan fästs på stolarnas baksida.

Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen blir det däremot vid en granskning från andra vinklar och på närmare håll tydligt att stolarnas övergripande utseenden skiljer sig åt. Särskilt framträdande är det- vilket också parternas sakkunniga Torsten Hild och delvis även Nina Jobs varit inne på - att stolarna är formgivna med utgångspunkt i skilda formspråk. Medan Jackie-stolen har en vad som kallats additativ design, där stolen är uppbyggd med många och separat synliga delar, uppvisar Sundal-stolen en mer integrerad och sammanhållen formgivning, i vilka de enskilda delarna i stolen inte är lika framträdande. Dessa skilda formspråk medför att Jackie-stolen med dess tydligt ihopsatta komponenter ger ett annat intryck än det som Sundal-stolen förmedlar. Till detta kommer, som Patent- och marknadsdomstolen redovisat, att utformningen av stolarnas beståndsdelar skiljer sig åt på flera sätt. Härvid kan särskilt framhållas att stolarnas armstöd, som är närmast dominerande i båda stolarnas formgivning, är både utformade och förankrade i respektive stol på vitt skilda sätt.

Skiljaktig mening

Ett hovrättsråd hade en skiljaktig mening som är av intresse och visar sakens komplexitet.

Av särskilt intresse är att det skiljaktiga hovrättsrådet menar att det s k Smultronmålet från 1994 har spelat ut sin betydelse enär det har kommit nyare domar från EU-domstolen som (s.a.s.) gör det äldre målet obsolet.

Hon skriver (kursivt nedan):

Smultronavgörandet tillkom innan direktiv 2001/29 genomfördes. Om det fortfarande ska anses vägledande kan det tas till intäkt för att brukskonst åtnjuter ett mer begränsat skydd än andra verk, och att en ganska närgången jämförelse ska göras med s.k. prior art för att fastställa skyddsomfånget. Jag anser att ett sådant förhållningssätt är problematiskt av flera skäl. Till att börja med finns det inget objektivt nyhetskrav inom upphovsrätten av det slag som återfinns i patenträtten och mönsterrätten. Kravet på särprägel återfinns inom mönsterskyddet men saknar motsvarighet i upphovsrätten. Vidare är det är oklart vad man egentligen gör när man jämför med det s.k. befintliga formförrådet. Vad som anförs som befintligt formförråd kan tex. mycket väl utgöras av konstverk med stort skyddsomfång. Men framför allt framstår metoden som oförenlig med unionsrätten vid en direktivkonform tolkning.

 Det är över huvud taget svårt att hitta exempel på att EU-domstolen gör några jämförelser med det allmänna formförrådet för att fastställa ett verks skyddsomfång. Däremot har EU-domstolen lagt fast att när förverkligandet av ett alster har fastställts av tekniska överväganden, regler eller krav som inte lämnar utrymme för något utövande av en kreativ frihet, ska alstret i fråga inte anses ha den originalitet som krävs för att utgöra ett verk. Men domstolen framhöll samtidigt att när ett alster utgör ett verk, ska alstret i denna egenskap vara upphovsrättsligt skyddat i enlighet med direktiv 2001/29. Omfattningen av skyddet är då inte beroende av den grad av kreativ frihet som dess upphovsman har haft och det är således inte svagare än det skydd som ges alla andra verk som omfattas av direktivet. (Mål C-683/17, Cofemel, EU:C:2019:721, punkterna 31 och 35.)

Vidare skriver hon:

 Med tillämpning av de rättsliga överväganden som nu har redovisats gör jag följande bedömning.

 Sundal-stolen ger samma helhetsintryck som Jackie-stolen sedd framifrån och från sidan. Vid en närmare granskning skiljer sig stolarna, främst när man ser dem uppifrån (varvid armstödens utformning blir synliga) och bakifrån (där ryggplattans utformning skiljer sig åt). Det första intrycket är ändå att det är fråga om samma stol. Det krävs en mer sakkunnig och informerad granskning för att skillnaderna ska framträda.

Sammantaget är Jackie-stolen igenkännbar i Sundal-stolen, trots de skillnader som förekommer stolarna emellan.

Till igenkännbarheten ska läggas följande. Jackie-stolen togs enligt utredningen i målet fram år 2014 och lanserades på Möbelmässan år 2015. Den hade alltså funnits tillgänglig på marknaden i flera år när den omtvistade Sundal-stolen år 2018 erbjöds vid en offentlig upphandling. Av den skriftliga bevisningen har framgått att Trollhättans kommun hänvisade till Jackie-stolen i förfrågningsunderlaget till den offentliga upphandlingen för särskilt boende i augusti 2018. Inputbolagen och Signera har haft tillgång till förfrågningsunderlaget. Omständigheterna sammantaget innebär att bevisbördan går över på bolagen att göra sannolikt att Sundal-stolen framtagits självständigt.

Vad som anförts om den tidigare versionen av Sundal-stolen från 2012, liksom Samir Sabas uppgifter om sitt arbete med att utveckla stolen, är inte tillräckligt för att göra sannolikt att Sundal-stolen tagits fram självständigt.

Det innebär att Sundal-stolen faller inom Jackie-stolens skyddsomfång, varför upphovsrättsintrång föreligger. 

En stilla reflektion

Det är uppenbart att konst i alla dess uttrycksformer väcker känslor. Det är även uppenbart att upphovsrätten, som bland annat ska fånga upphovsmannens ensamrätt, är mycket komplicerad och oförutsebar när den ska prövas domstolsvis.

Den som går till doms bör vara väl förberedd och öppen för att alla utfall är plausibla och att inte ta någon utgång för given.

Som Tage Danielsson sa: “Den är säll som gör till rättesnöre att tänka efter före”.

_________

Se hur vi arbetar med kommersiella tvister

Se hur vi arbetar med immaterialrätt

Läs domen här->

IMY utfärdar administrativa sanktionsavgifter på sammanlagt 1,9 miljoner kronor mot Region Uppsala

IMY utfärdar administrativa sanktionsavgifter på sammanlagt 1,9 miljoner kronor mot Region Uppsala efter att ha funnit att regionen inte har vidtagit lämpliga säkerhetsåtgärder vid sin hantering av känsliga personuppgifter.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tagit emot två rapporter om personuppgiftsincidenter från Region Uppsala. Incidenterna omfattar känsliga personuppgifter som skickats utan kryptering till mottagare i och utanför Sverige.

IMY har med anledning av incidentrapporterna inlett en granskning av regionen (regionstyrelsen och sjukhusstyrelsen) och konstaterar i sina två beslut att regionen inte har vidtagit tillräckliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken för de personuppgifter som behandlas.

Den ena granskningen rör känsliga personuppgifter och personnummer som skickats via e-post. Själva överföringen av e-posten var krypterad men inte informationen i e-postmeddelandena. Det rör dels mejl med patientuppgifter som skickats automatiserat till berörda vårdförvaltningar inom regionen, dels mejl med patientuppgifter som skickats manuellt till forskare och läkare inom regionen. För de konstaterade bristerna i denna granskning utfärdar IMY en administrativ sanktionsavgift på 300 000 kronor mot regionstyrelsen i Region Uppsala.

Den andra granskningen rör hur Akademiska sjukhuset i Uppsala skickar e-post med patientuppgifter till patienter och remittenter i tredjeland, alltså länder utanför EU. IMY:s granskning omfattar även lagringen av patientuppgifter i sjukhusets e-postserver. Myndigheten har granskat säkerheten för de personuppgifter som behandlats men har inte granskat lagligheten i själva tredjelandsöverföringen. För de konstaterade bristerna i denna granskning utfärdar IMY en sanktionsavgift på 1,6 miljoner kronor mot sjukhusstyrelsen i Region Uppsala.

Läs beslutet mot regionstyrelsen i Region Uppsala

Läs beslutet mot sjukhusstyrelsen i Region Uppsala

Se hur vi hjälper klienter med GDPR

Vi önskar ALLA en God 🎄 Jul och ett Gott 🥳 Nytt år!

Vi vill tacka alla klienter, samarbetspartners och leverantörer för ett fantastiskt 2021.

På sedvanligt vis skänker vi pengar till Stadsmissionens viktiga arbete, i år för en jul utan utanförskap 🥰 🌺

De nya yttrandefrihetsfrågorna

Idag undervisar Dag Wetterberg trettio studenter som valt IT-rätt som specialkurs på Stockholms universitet.

Dag Wetterberg säger:

“Det är ett stort privilegium att få undervisa på Stockholms universitet. Det handlar om att kunna ge något tillbaks till samhället samtidigt som man får göra något roligt och utmanande. Dagens juriststudenter är oerhört initierade och skickliga på att analysera och juridisk materia och diskutera de centrala frågorna.”

Vad handlar seminariet om?

Seminariet handlar om att få grundläggande kunskaper om yttrandefriheten samt att kunna diskutera och förstå de nya utmaningarna som yttrandefriheten står inför.

Den första delen av seminariet behandlar grundläggande frågor rörande yttrandefriheten. Studenterna förväntas kunna diskutera, reflektera och kommentera de grundläggande begreppen inom TF/YGL samt grundläggande frågor rörande integritet och de undantag som görs i tillämplig integritetslagstiftning.

I den andra delen av seminariet fördjupar vi oss i förhållandet mellan yttrandefriheten och den personliga integriteten. Vi delar in oss i tre grupper och seminariedeltagarna får ett antal frågor vilka redovisas.

Den personliga integriteten och yttrandefriheten kan ibland utgöra varandras motsatser. Den ena rättigheten, yttrandefriheten, skyddar vår rätt att yttra oss och att inte bli censurerade. Den andra rättigheten ska skydda vår rätt till integritet, bland annat att inte förekomma i sammanhang där vi inte vill delta. Rättigheterna kan ofta ses som varandras motpoler, vilket innebär att lagstiftaren måste hitta en balans mellan dessa grundlagsfästa rättigheter.

Bland de frågor som diskuteras kan nämnas att studenterna ska redogöra för förhållandet mellan personlig integritet och yttrandefrihet, hur regleras det legalt? Hur är det reglerat i Sverige?

___

Se hur vi arbetar med yttrandefrihet och integritet

Dag Wetterberg & Mårten Schultz föreläser på Svensk Biblioteksförenings forskardag

Onsdagen den 1 december bjuder Svensk biblioteksförening in till årets Forskardag.

Årets tema är medierätt, yttrandefrihet och integritet. Vi kommer att hålla till i Stockholm på Ingenjörshuset, konferensen kommer inte att sändas live eller spelas in.

Juridik är viktigt för alla och i informationssamhället är juridiken kring yttrandefrihet, medier och integritet särskilt betydelsefull. Vår föreläsning utgår från ställningstagandet att det också är viktigt att alla kan få tillgång till kunskap om juridik.

Temat ”medierätt” utgår från demokratifrågan och allas rätt att kunna yttra sig men tar också upp yttrandefrihetens gränser. Vi går igenom delar av gällande integritetslagstiftning och Dataskyddsförordningen (GDPR). Vi avslutar med nedslag i den ständigt aktuella upphovsrätten.

Anmäl dig här->

Se hur vi hjälper klienter i medierättsliga frågor->

En ouppmärksammad sensation? Amazon Europe sanktioneras med 7,5 miljarder (!)

Luxemburgs dataskyddsmyndighet har den 30.e juli i år (beslut fattades den 16 juli) utfärdat en sanktionsavgift om 746 miljoner euro, knappt 7,6 miljarder kronor, för att Amazon har behandlat personuppgifter i strid med artikel 5 i Dataskyddsförordningen.

Intressant att notera är att Luxembourg har infört nationell lag som stipulerar sekretess rörande beslut varför en publikation av beslutet först kan göras när överklagandetiden är över.

Att sanktionen inte uppmärksammats beror troligtvis på två anledningar:

1. nyheten kom mitt i inudstrisemestern;

2. sanktionen är inte publicerad i ett offentliggjort beslut ännu.

[DENNA NYHET KOMMER ATT UPPDATERAS NÄR DET FINNS MER INFORMATION ATT LÄMNA]

____

Se hur vi hjälper klienter med GDPR

Höga sanktionsavgifter

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är nu klar med sin granskning av händelsen då inspelade samtal till 1177 fanns tillgängliga oskyddade på internet.

Vad är det som har hänt?

 2019 gjorde uppgifter i massmedia gällande att inspelade samtal till rådgivningsnumret 1177 legat tillgängliga utan lösenordsskydd eller annan säkerhet på en webbserver. IMY, tidigare Datainspektionen, inledde först en granskning av en av aktörerna. En tid därefter utökades granskningen till att omfatta sammanlagt sex aktörer: tre företag och tre regioner. Nu är myndighetens granskning klar.

 1177 Vårdguiden är en sjukvårdstjänst som erbjuds och ägs av samtliga Sveriges 21 regioner. Tjänsten är en samlingsplats för information om vård och hälsa och finns både på webben och på telefon. Varje region bedriver sin egen verksamhet för sjukvårdsrådgivning, antingen i egen regi eller genom upphandlade underleverantörer men ingår tillsammans i ett nationellt nätverk.

Alla samtal till telefonnumret 1177 går först till företaget Inera som förvaltar och utvecklar de gemensamma systemen. Samtal till 1177 från personer som bor i regionerna Stockholm, Sörmland och Värmland kopplades vid tiden för incidenten via Inera till företaget Medhelp AB som besvarade samtalen.

 Medhelp hade i sin tur anlitat det thailändska företaget Medicall Co Ltd för att hantera samtal till 1177 som skedde på helger och nätter. Medhelp och Medicall hade avtal med teknikföretaget Voice Integrate Nordic AB för bland annat växelfunktionalitet och inspelning av samtal. Det är inspelningar av samtal till 1177 som kopplats till företaget i Thailand som legat tillgängliga på internet på en lagringsserver hos Voice Integrate.

 Incidenten berodde på att en nätverksansluten lagringsenhet felkonfigurerats och på så sätt kunde nås via det publika internet och att enheten dessutom inte använde krypterad kommunikation. Till följd av det blev en stor mängd samtal åtkomliga utan lösenordsskydd eller annan säkerhet. Det som krävdes för att få tillgång till samtalsfilerna var ip-adressen till lagringsenheten.

Vilken organisation var personuppgiftsansvarig?

Medhelp är i egenskap av vårdgivare och personuppgiftsansvarig skyldig att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå för skydda personuppgifter, i det här fallet ljudinspelningar, så att obehöriga inte kan komma åt dem.

Företaget har heller inte informerat de som ringer 1177 enligt de regler som finns i dataskyddsförordningen och patientdatalagen, som exempelvis hur deras personuppgifter kommer att behandlas och att Medhelp är personuppgiftsansvarig.

Hur stora blev sanktionerna?

De konstaterade bristerna gör att IMY utfärdar en sanktionsavgift på 12 miljoner kronor mot Medhelp. Även Voice Integrate hade som personuppgiftsbiträde en skyldighet att vidta lämpliga och tillräckliga åtgärder för att skydda ljudfilerna som hanterats på uppdrag av Medhelp. IMY utfärdar därför en sanktionsavgift på 650 000 kronor mot Voice Integrate.

Myndigheten riktar även kritik mot de tre regionerna för brister i informationen till vårdsökande som ringer 1177. IMY utfärdar en sanktionsavgift på 500 000 kronor mot Region Stockholm och 250 000 kronor för de två andra regionerna, bland annat på grund av att bristen på information i dessa regioner inte var lika omfattande.

 ________

Se hur vi arbetar med Integritetsfrågor

Läs besluten här: Medhelp, Region Stockholm, Region Södermanland, Region Värmland, Inera, Voice Intergrate

Läs även IMYs Rapport

FRA:s avlyssning strider mot mänskliga rättigheter

Centrum för rättvisa har tidigare klagat hos Europadomstolen på att det saknades effektiva rättsmedel att pröva överträdelser av enskildas personliga rättigheter i förhållande till Försvarets radioanstalts (FRA) verksamhet. Europadomstolen fann då att det inte förekommit överträdelser av artikel 8 EKMR.

I det nu aktuella målet har Centrum för rättvisa gjort gällande att den bulkavlyssning som FRA genomför i samarbete med andra stater strider mot artikel 8 EKMR. Enligt Europadomstolen uppfyller den svenska lagstiftningen på området i huvudsak de krav som ställs utifrån EU-rätten men att det finns vissa brister. Dessa brister innebär att det finns risk för att bulkavlyssningen kan missbrukas på ett sätt som innebär ett brott mot personers rätt till respekt för privatlivet.

Europadomstolen finner att det skett överträdelse av EKMR och svenska staten förpliktas betala EUR 52 625 till Centrum för rättvisa.

__

Se hur vi arbetar med integritetsfrågor

Läs domen

Svenska Akademien förlorar när klassikerskyddet prövas för första gången

Vad är klassikerskyddet?

 I upphovsrättslagens 6 kap. 51 § finns det en specialreglering som lyder:

 Om litterärt eller konstnärligt verk återgives offentligt på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen, äger domstol på talan av myndighet som regeringen bestämmer vid vite meddela förbud mot återgivandet. Vad nu är sagt skall ej gälla återgivande som sker under upphovsmannens livstid.

 Detta mycket speciella skydd som alltså träder in sjuttio år efter upphovsmannens död har nu tillämpats för första gången i en svensk domstol. Saken som prövas är om litterära verk av svenska upphovsmän, vilka har varit döda i mer än sjuttio år, vilka publicerats på Nordfronts hemsida kränker den andliga odlingens intressen.

 Det snabba svaret är att domstolen kom fram till att tillgängliggörandet av de aktuella verken inte kränker den andliga odlingens intressen. Svenska Akademien blev dessutom skyldig att betala Nordfront och Nordiska motståndsrörelsens (”Föreningarna”) rättegångskostnader om 1 491 720 kr.   

Målet i sak

Akademien yrkade, i första hand, att Patent- och marknadsdomstolen ska förbjuda Föreningarna att vid vite om 1 000 000 kr att på deras webbplats helt eller delvis återge ett eller flera utdrag ur de litterära verk.

Författare och de aktuella litterära verken i målet

Svenska Akademien yrkade, i andra hand, att domstolen ska förbjuda  Föreningarna vid vite om 1 000 000 kr att på deras webbplats återge ett eller flera utdrag ur de litterära verken: ”Åkallan och löfte” av Verner von Heidenstam, ”Snöfrid” av Viktor Rydberg samt ur Hávamál (”Den höges sång”); ”Krigssång för Skånska Landtvärnet” och ”Vikingabalk” av Esaias Tegnér, ”Snöfrid” och ”Himlens blå” av Viktor Rydberg, ”Åkallan och Löfte” och ”Medborgarsång” av Verner von Heidenstam samt ur ”Hávamál” (”Den höges sång”) ”Krigssång för Skånska Landtvärnet” av Esaias Tegnér, ”Himlens blå” av Viktor Rydberg, ”Åkallan och Löfte” och ”Medborgarsång” av Verner von Heidenstam samt ur Hávamál (”Den höges sång”).  ”Vikingabalk” av Esaias Tegnér, ”Himlens blå” av Viktor Rydberg, ”Åkallan och Löfte” av Verner von Heidenstam samt ur Hávamál (”Den höges sång”) ”Svea” av Esaias Tegnér, ”Himlens blå” av Viktor Rydberg, ”Åkallan och löfte” av Verner von Heidenstam samt ur Hávamál (”Den höges sång”) ”Svea” av Esaias Tegnér och ”Himlens blå” av Viktor Rydberg.

Nordfront och Nordiska motståndsrörelsen (”Föreningarna”) bestred talan.

Publicering av de aktuella verken i ett oönskat sammanhang

Svenska Akademien menar att de aktuella litterära verken har återgetts i anslutning till publiceringar som har utgjort hets mot folkgrupp och som har förmedlat nedvärdering och kränkning av folkgrupper.

Verken har återgetts intill bilder, uttalanden i artiklar, filmklipp och symboler som i hög grad förknippas med förföljelse och utrotning av judar. Vidare har verken återgetts intill uttalanden i artiklar som innehåller nedvärdering och kränkning av gruppen homosexuella.

Verken har dessutom återgetts i anslutning till publiceringar som har utgjort olaga våldsskildring eller i vart fall i sammanhang som har skildrat grovt våld. Genom kommentarerna som förekommer i anslutning till återgivningen av verken påstås författarna – och verken – ge uttryck för, förmedla och likaså dela budskapet på webbplatsen.

Återgivningarna har skett i för verken främmande och kränkande sammanhang som står i stark konflikt med grundläggande demokratiska och allmänt accepterade samhälleliga värderingar om respekt för människors lika värde, likabehandling av människor och icke-diskriminering.

 Föreningarnas invändningar

 Föreningarna gjorde inte mindre än fjorton (14) rättsliga invändningar. Den invändning som tillmättes störst betydelse av tingsrätten var att återgivningarna inte hade förvanskats och att  klassikerskyddet endast avser förvanskningar, inte vad ett verk återges i för sammanhang, vem som återger det eller vad det återges med koppling eller anslutning till.  

Domskäl

Domstolen konstaterar att Akademien inte gjort gällande att återgivningarna i sig innebär några förändringar av diktverken. En avgörande fråga i målet är om klassikerskyddet är tillämpligt också då ett verk – utan att det har bearbetats, förändrats eller rent av förvanskats – har återgetts i ett kränkande sammanhang.  Stagandets huvudsyfte var, enligt förarbetena, att skydda de fria verken, främst de klassiska mästerverken, mot att de återgavs på ett sätt som har inneburit en vandalisering av originalverket.  Bestämmelsen är endast tillämplig på sådana fall som ur allmänkulturell synpunkt måste anses som grova och det ska vara fråga om ett återgivande som för den bildade allmänheten i stort ter sig grovt stötande.  Ordet kränker innebär att endast åtgärder som är grovt stötande avses.

Domstolen kommer sedan fram till slutsatsen att klassikerskyddet inte kan tillämpas på en återgivning av ett verk i oförändrat skick. Detta leder till slutsatsen att att Akademiens förbudstalan inte kan bifallas, trots att det övriga innehållet på webbplatsen i vissa avseenden kan vara av sådan karaktär att det står i konflikt mot vad som kan anses vara allmänt accepterade samhälleliga värdegrunder.

Svenska akademien överklagar inte domen

I ett pressmeddelande på Valborgsmässoafton (2021) meddelar Svenska Akademien att de inte kommer att överklaga domen. Svenska Akademien skriver (kursivt nedan):

Enligt en regel i upphovsrättslagen (51 §) skyddas bland annat äldre litterära verk mot offentlig återgivning på sätt som kränker den andliga odlingens intressen – det så kallade klassikerskyddet. Statlig myndighet får föra talan om förbud mot sådan återgivning. Regeringen har i upphovsrättsförordningen (6 §) uppdragit åt Svenska Akademien att bevaka lagrummet. Eftersom Akademien inte är en myndighet för den talan som privat utförare av myndighetsuppgift.

Vad som avses med ”sätt” och vad som avses med ”den andliga odlingens intressen” i lagens mening har varit föremål för olika tolkningar. Akademien har ansett att det statliga uppdraget medför ett åliggande att verka för ökad klarhet i skyddets innebörd genom utveckling i rättspraxis. När det uppkommer en befogad fråga huruvida en kränkning av skyddet skett eller inte, bör skyddets omfattning avgöras av domstol och inte av Akademien. Uppdraget innebär då att Akademien kan behöva väcka talan i domstol.

Så har skett beträffande vissa återgivningar av diktverk i talan mot Nordfront och Nordiska Motståndsrörelsen. En central fråga var om sättet för återgivning ska innefatta ett hänsynstagande till sammanhanget, i synnerhet ett sammanhang som ingår i en brottslig gärning.

I en dom den 15 april har Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt intagit ståndpunkten att skyddet inte omfattar sammanhanget för återgivningen. Akademien anser inte att domstolens domskäl är övertygande, i synnerhet inte när det gäller verksanvändning som ett led i en brottslig verksamhet. Akademien har ändå beslutat att inte överklaga domen. Den bättre ordningen är att riksdag och regering tar ställning till om domstolens avgränsning av skyddet är godtagbar eller om ett förtydligande av lagskyddet behövs.

Akademien anser att det bör ske en demokratisering av skyddet för vårt litterära kulturarv så att talerätten läggs på en statlig myndighet eller görs mer allmän. Akademien anser att en sådan ordning skulle innebära en önskvärd modernisering av formerna för skyddets utövande och avser att uppvakta regeringen i frågan.

__

Vi får se om det önskvärda förtydligande Svenska Akademien efterfrågar genomförs av riksdag- och regering.

____

Se hur vi arbetar och hjälper klienter i medierättsliga frågor->

’Tracking is dead’ säger Google – konsumentförtroende ny ledstjärna

Googles nya strategi fasar ut spårande cookies, för att konsumenters integritet bättre ska skyddas på internet. Hur återställs marknadens förtroende?

Vem, som använder internet, har inte upplevt spårande cookies på egen hand? Kanske letar man efter en ny möbel till hemmet eller en elektronikpryl, för att plötsligt märka att varenda annons, på varje nyhetssajt, webbutik eller blogg kränger just de saker man funderade på att köpa i förra veckan.

När detta händer är det alltså, för att vara övertydlig, inte av en slump. Komplexa algoritmer har tolkat information från spårande cookies – alltså små textfiler som placeras på din egen dator eller telefon när du besöker en hemsida på internet – för att anpassa annonsutbudet till din målgrupp.

Oftast samordnas dessa cookies från sida till sida och kan följa användaren mellan hemsidor, delvis då de allra flesta kommersiella hemsidor använder Google Analytics.

Vad ser leverantörerna om oss?

Har du skrivit in vad du letar efter i världens mest populära sökmotor blir resultaten än mer tydliga. Du kan snart inte vrida på huvudet utan att se en annons på den där soffan du sett ut. (Nedsatt pris, just nu! Snabb frakt utlovas!)

I dagarna anmälde över 100 kommuner, regioner och myndigheter sin egen användning av Google Analytics. Man hade av misstag använt sig av cookies-teknologin för funktionaliteter på sina hemsidor utan att aktivera en valfri modul för anonymitet. https://sverigesradio.se/artikel/kommuner-anmaler-sig-sjalva-efter-ekots-granskning

Men är man världsledande på att veta vad folk tycker och tänker så har man också ett övertag i att veta vart vinden blåser. I ett blogginlägg går nu Google ut och förklarar att man uppmärksammat ett urholkande av konsumenters förtroende för teknikföretag. Enligt Googles egna data uppger 72% av internetanvändare att de upplever att nästan allt de gör online spåras av annonsörer, teknikbolag och andra företag, och 81% av användarna menar att de potentiella riskerna med denna datainsamling är större än fördelarna.

Hisnande starka och, eftersom Google står bakom dem, förmodligen mycket träffsäkra siffror.

Så Google meddelar nu att man arbetar för att utveckla verktyg som ”fortsätter att leverera resultat för annonsörer och utgivare” samtidigt som anonymitet skyddas.

Exakt hur detta ska se ut återstår att se. Vi kan konstatera att det som hittills har sett ut som ett nollsummespel, där bättre annonsering lett till sämre integritet, nu är på väg att utvecklas till en helt ny strävan. Kanske måste vi inte offra vår personliga integritet på den digitala utvecklingens altare?

Food for thought

Vi avslutar, för nu, med ett slagkraftigt och tänkvärt citat från samma blogginlägg som vi hänvisar till ovan:

”People shouldn’t have to accept being tracked across the web in order to get the benefits of relevant advertising. And advertisers don't need to track individual consumers across the web to get the performance benefits of digital advertising.”

• David Temkin, director of Product Management, Ads Privacy and Trust, Google Ads & Commerce Blog 3 mars 2021

_________________

Se hur vi hjälper våra klienter med IT-rätt

Se hur vi hjälper våra klienter med GDPR

YOUTUBE-målet får en lösning-> Upphovsrätt och samarbete- vad gäller?

Alla som har arbetet i projekt som involverar upphovsrätt och flera upphovsmän vet att det kan leda till problem om man inte tydliggör vem som äger vilken upphovsrätt samt hur ersättningar ska fördelas. Detta är en av de vanligaste tvisterna inom läromedelsbranschen där många läroböcker skrivs i samarbete mellan flera upphovsmän som kan ha olika specialiteter. Det är inte heller ett ovanligt tvisteämne i musiksammanhang- och i filmvärlden där många olika upphovsmän är involverade.

Vad handlar det aktuella målet om?

Et antal upphovsmän vilka varit verksamma inom film och media, spelade in nio kortfilmer som tillgängliggjordes via en YouTubekanal. Efter ett tag bröts samarbetet mellan upphovsmännen varvid en av upphovsmännen (”Intrångsgörararen”) laddade ner filmerna och tillgängliggjorde dem – utan samtycke från de övriga upphovsmännen - från hans egen YouTubekanal.

Hur dömde Patent- och marknadsöverdomstolen (”PMÖD”)?

PMÖD delade de övriga upphovsmännens bild, nämligen att Intrångsgörarens förfogande utgjorde ett upphovsrättsligt intrång vilket skett av grov oaktsamhet. Påföljden har bestämts till ett måttligt bötesstraff. Gärningsmannen ska till sin medupphovsman betala viss skälig ersättning för utnyttjandet av filmverken. Patent- och marknadsöverdomstolens dom innebär att antalet dagsböter sänks men att den utdömda ersättningen höjs något i förhållande till underinstansens dom.

Hur hade en tvist kunnat undvikas?

Denna tvist hade lätt kunnat undvikas för det fall Intrångsgöraren skaffat ett samtycke från de övriga upphovsmännen samt reglerat tillgängliggörandet i ett avtal. Nu blev istället frågan en onödig och kostsam historia inte minst utifrån att det inte handlar om stora kommersiella värden i det aktuella målet.

____

Se hur vi hjälper klienter med immaterialrättsliga ärenden ->

Läs domen här ->

WETTERBERG Advokatbyrå önskar alla en God Jul & ett Gott Nytt år!

Mejl från en av våra klienter idag ;=)

TACK (!) - vi är alla människor och ibland är det extra kul och trevligt med positiv feedback.

Vi passar på att önska alla klienter, samarbetspartners och leverantörer en god jul!

Vi stöttar, på sedvanligt vis, Stockholms Stadsmission i deras viktiga arbete.

Sanktionsbesluten haglar över IT-jättarna –nu för marknadsföringscookies utan samtycke

På senare tid har det stormat i olika sanktionsbeslut riktade mot de amerikanska IT-jättarna. En sanktionsavgift mot Google fastställdes i Förvaltningsrätten i Stockholm, och Datainspektionen inledde nyligen tillsyn om överföringar av personuppgifter till tredjeland genom Google Analytics (en sorts cookie). 

Nytt sanktionsbeslut i Frankrike

Nu beslutar den franska tillsynsmyndigheten CNIL om sanktionsavgifter på sammanlagt 100 miljoner euro mot Google-bolagen Google Ireland Ltd. och Google LLC., och utfärdar samtidigt en sanktionsavgift på 35 miljoner euro mot Amazon Europe. 

CNIL:s sanktionsbeslut mot de två amerikanska jättarna rör användning av cookies på bolagens egna hemsidor, där myndigheten kunnat konstatera, genom flera utredningar, att cookies som behandlar personuppgifter för marknadsföring placeras utan att webbsidans besökare gett sitt samtycke. 

Felanvändning av cookies är fortfarande utbrett 

Många webbsidor använder cookies på precis det sätt CNIL kritiserar, utan att vänta på ett samtycke från besökaren eller ge komplett information. CNIL:s beslut går att överklaga.

_____

Se hur vi hjälper organisationer att efterleva GDPR

Dylan säljer sin låtkatalog för 2,5 miljarder kr - "Like a rolling stone"

När ni sitter vid köksbordet och ber era barn att välja en säker utbildning vid gymnasievalet kan det finnas anledning att tänka om. Att låta sina barn lära sig att spela gitarr behöver inte vara fel (alls).

Affären mellan Dylan och Universal påstås vara den största mellan en enskild artist och ett musikförlag någonsin och den innefattar samtliga Dylans låtar från 1962 och framåt. Katalogen, som Dylan hittills har haft närmast 100-procentig kontroll över, innehåller klassiker som "Blowin' in the wind", "The times they are a-changin'" och "Like a rolling stone".

Nobelpriset i litteratur 2016

Förutom alla fantastiska låtar Dylan har gjort har hans texter dessutom givit honom av Nobelpriset i litteratur.

Se hur vi hjälper klienter med immaterialrätt

Googles rekordhöga sanktionsavgift sänks i Förvaltningsrätten

I måndags föll en dom i Stockholms Förvaltningsrätt rörande Googles överklagande av en sanktionsavgift från Datainspektionen.

Det var i mars i år som Datainspektionen utfärdade en för Sverige rekordhög sanktionsavgift mot Google på grund av brister i Googles hantering av rätten att bli bortglömd. I de fall tillsynen handlade om fokuserade Datainspektionen på Googles hantering av rättigheten i förhållande till radering av sökresultat, s.k. de-listing.

Förvaltningsrätten går på Datainspektionens linje

Förvaltningsrätten dömer enligt Datainspektionens linje men sänker sanktionsavgiften till 52 miljoner kronor, vilket fortfarande med stor marginal är den högsta sanktionsavgift som Sverige sett sedan GDPR trädde i kraft den 25 maj 2018.

Googles agerande riskerade att urholka rätten att bli bortglömd

Kärnan av Datainspektionens kritik, som Förvaltningsrätten nu instämmer i, är att Google när de raderar sökresultat också informerar ägare av hemsidor som sökresultaten pekat på.

Informationen från Google var så specifik att den också beskrev vilka resultat som tagits bort, något som Förvaltningsrätten menar är en användning av personuppgifter som Google saknat laglig grund för.

Förvaltningsrätten påpekar att det också riskerar att urholka rätten att bli bortglömd, om innehavare av hemsidor väljer att publicera informationen som sökresultaten pekat på under nya adresser (s.k. URL:er).

Bristande information till registrerade

Datainspektionen upprepar också den kritik som Google fick av den franska tillsynsmyndigheten i början av 2019 – då i förening med en sanktionsavgift på 50 miljoner euro - att Googles information om hur personuppgifter behandlas är otydlig och vilseledande.

Google har bland annat invänt att registrerade som begärt att få sökresultat raderade i samband med detta fått godkänna att "Om webbadresser tas bort från våra sökresultat till följd av din begäran kan vi ge information till de webbansvariga för de borttagna webbadresserna."

Förvaltningsrätten menar att informationen är otydlig och att den ger det felaktiga intrycket av att Google var skyldigt att lämna ut informationen till webbansvariga, vilket i sig utgör ett brott mot GDPR.

Läs domen här

Se hur vi arbetar med GDPR

Stockholms Stad sanktioneras med 4 000 000 kr

Incidenterna rör Skolplattformen, som är det it-system som används för bland annat elevadministration i Stockholm. Skolplattformen innehåller uppgifter om uppåt 500 000 elever, vårdnadshavare och lärare. Systemet innehåller såväl känsliga och integritetskänsliga uppgifter som uppgifter om elever och lärare med sekretessmarkerade uppgifter eller skyddad identitet.

I sitt beslut konstaterar Datainspektionen att utbildningsnämnden inte har säkerställt en lämplig säkerhet för personuppgifterna. Nämnden har inte heller vidtagit tillräckliga lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken, vilket bland annat inbegriper ett förfarande för att regelbundet testa, undersöka och utvärdera effektiviteten hos de tekniska säkerhetsåtgärderna.

Dag Wetterberg uttalar sig om den höga sanktionen:

Vi noterar ännu en gång att dataskyddsmyndigheterna i Europa ser allvarligt på organisationers IT-säkerhetsarbete (artikel 32 i Dataskyddsförordningen). Det är även viktigt att följa de grundläggande principerna i förordningen rörande konfidentialitet- samt ändamålet med personuppgiftshanteringen. Att spara uppgifter för att ”de är bra att ha” är inget vi rekommenderar.

 Läs beslutet i sin helhet

 Se hur vi arbetar med GDPR

De nya yttrandefrihetsfrågorna

Idag håller advokat Dag Wetterberg ett seminarium vid Stockholms Universitet för juridikstuderande på specialkursen IT-rätt.

Den personliga integriteten och yttrandefriheten kan ibland utgöra varandras motsatser. Den ena rättigheten, yttrandefriheten, skyddar vår rätt att yttra oss och att inte bli censurerade. Den andra rättigheten ska skydda vår rätt till integritet, bland annat att inte förekomma i sammanhang där vi inte vill delta. Rättigheterna kan ofta ses som varandras motpoler, vilket innebär att lagstiftaren måste hitta en balans mellan dessa grundlagsfästa rättigheter.

Skyddet för yttrandefriheten består dels av allmänna regler i regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga, dels av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Internetmiljön innebär att regleringen av yttrandefriheten ställs inför nya utmaningar. Det handlar både om hur befintliga regler ska tillämpas och om hur regleringarna bör vara utformade för att fungera i Internetmiljön. Seminariet handlar om att få grundläggande kunskaper om yttrandefriheten samt att kunna diskutera och förstå de nya utmaningarna som yttrandefriheten står inför.

Se hur vi arbetar med utbildning

Se hur vi arbetar med Medierätt